Annons

David Card, Jousha Angrist and Guido Imbens.

Bild: 
© Nobel Prize Outreach 2021 Illustration Niklas Elmehed

Forskning om arbetsmarknad får årets ekonomipris

David Card och Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Maja Lundbäck är på plats vid Kungliga vetenskapsakademien.

Annons

Priset delas lika mellan David Card för ”hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi” och Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens ”för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband”.

David Card, verksam vid University of California, Berkeley, USA, har med hjälp av naturliga experiment analyserat arbetsmarknadseffekterna av minimilöner, invandring och utbildning. Men data från naturliga experiment är inte helt lätta att läsa av, något som Joshua Angrist, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, och Guido Imbens, Stanford University, USA,  har forskat på. De har visat vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån naturliga experiment.

– Cards studier av viktiga samhällsfrågor och Angrists och Imbens metodinsatser har visat att naturliga experiment är en rik källa till kunskap. Deras forskning är till stor hjälp när beslut för samhällets bästa ska fattas, säger Peter Fredriksson, ordförande i ekonomipriskommittén.

En fördjupad artikel om pristagarna, signerad Maja Lundbäck, kommer under dagen.

Maja Lundbäck skrev om förhandsspekulationerna inför dagens presskonferens:

– Jag tycker att det vore roligt om mottagaren av priset sticker ut från tidigare vinnare vad gäller ålder, kön och härkomst. Jag ser helst en kvinna som är verksam i ett annat land än USA.

De som gillar att tippa på pristagare har i flera år haft Daron Acemoglu som favorit. Han forskar om hur politiska spelregler och institutioner påverkar ekonomisk utveckling i olika länder, men också om hur AI påverkar samhället. Han är verksam vid ett amerikanskt universitet, 54 år och född i Turkiet.

Amerikanskan Susan Athey är endast 50 år och är en av ett fåtal kvinnor som har nämnts som favorit de senaste åren. Hon är tech-ekonom, som bland annat har studerat hur AI kan hjälpa både näringsliv och offentlig sektor.

Förra året gick priset till amerikanerna Paul R. Milgrom och Robert B. Wilson för deras forskning kring auktionsteori. De är ganska typiska vinnare. En historisk tillbakablick på vilka som har belönats sedan priset instiftades 1968, visar att de flesta, 84 av 86, är män. Majoriteten är verksamma vid amerikanska universitet och de flesta har varit minst 60 år. När fransk-amerikanskan Esther Duflo tilldelades Ekonomipriset 2019 för sin forskning om bekämpande av fattigdom globalt, var hon den andra kvinnan någonsin att belönas. Priset delade hon med Abhijit Banerjee och Michael Kramer. Då hade det gått tio år sedan den första kvinnan fick priset. Det var Elinor Ostrom från USA som 2009 fick dela på priset med Oliver E. Williamson, för sin forskning kring ekonomisk organisering.

Medicinpris till forskning om beröring och temperatur

Upptäckterna har förklarat vår livsviktiga förmåga att registrera temperatur, beröring och våra kroppsdelars position i rummet (proprioception). De har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd.

Under alla månader med coronarestriktioner har många av oss upplevt en skriande brist på sinnliga upplevelser i form

2021-10-04

Klimat och komplexitet belönas med fysikpris

FN:s stora klimatkonferens i Glasgow inleds om mindre än en månad, och ett Nobelpris till fysi

2021-10-05

Kemipris till nytt verktyg för molekylbygge

Konsten att bygga molekyler är livsviktig för att tillverka de flesta ting runt omkring oss.

2021-10-06

Ett smartare sätt att buda

Modeller för hur auktioner och budgivning fungerar har stor betydelse när ett land till exempel ska sälja rätten att

2020-12-07

De bekämpar fattigdom med experiment

skolbarn i södra Etiopien

Årets pristagare har med sin forskning förbättrat förutsättningarna för att bekämpa global fattigdom.

2019-12-05

Invandrare brokigare än svenskar – när det gäller utbildningsnivå

Många högutbildade har invandrat till Sverige på senare år, men även många lågutbildade.

2019-11-25

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.