Fredspris till kamp mot kärnvapen: ”Situationen är alarmerande”, enligt forskare

Thomas Jonter är professor i internationella relationer vid Stockholms universitet samt gästprofessor vid Alva Myrdals centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet. Han anser av valet av pristagare är alldeles utmärkt.

– Kärnvapensituationen i världen är alarmerande. Att man ger priset till organisationen Nihon Hidankyo kan hjälpa till att höja medvetenheten om det hot som vi befinner oss i, säger Thomas Jonter.

Förr fanns ett slags nukleär ordning med två supermakter och en rad fungerande avtal, förklarar han. Nu har vi i stället en oordning, med tre kärnvapenbeväpnade supermakter som hyser en stark misstro mot varandra.

– Eftersom varken kärnvapenstaterna eller andra stater tar sitt ansvar måste andra röster höjas för att påvisa den fara som världen är på väg in i, säger Thomas Jonter.

Vad tror du att den norska Nobelkommittén vill sända ut för budskap?
– Att situationen är allvarlig och att vi kan vara på väg mot en ny kapprustning där kärnvapenhot blir det nya normala. Det måste vi förstå. I förlängningen vill man kanske sätta press på kärnvapenstaterna om att förhandla igen, säger Thomas Jonter.

Vad tror du att fredspriset kan få för effekt?
– Jag tror inte att man ska överdriva dess betydelse, men jag tror att priset kan påverka medvetenheten hos allmänheten och därmed kan man kanske också sätta press på politiker i kärnvapenstater att agera, säger Thomas Jonter.

De överlevande från det amerikanska kärnvapenangreppet på Japan 1945 kallas Hibakusha och rörelsen Nihon Hidankyo grundades av överlevande för att vittna om den skada som atomvapen kan orsaka. Nihon Hidankyo får priset för sin insats för en atomvapenfri värld och för sitt vittnesmål om varför atomvapen aldrig må brukas igen.

– Hibakusha hjälper oss att beskriva det obeskrivliga, tänka det otänkbara och på något sätt förstå den obegripliga smärtan och lidandet som kärnvapen orsakar, sade Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén vid tillkännagivandet.

Gräsrotsrörelsens vittnesmål är unika i sitt slag, sade Jørgen Watne Frydnes och förklarade att dess engagemang kom att väcka en global rörelse mot kärnvapen.
– Gradvis utvecklades en kraftfull internationell norm, som kom att stigmatisera användningen av kärnvapen som moraliskt oacceptabel.

Normen mot att använda kärnvapen, the nuclear taboo, har lett till att inga kärnvapen har använts i krig sedan Hiroshima och Nagasaki. Men, skriver Nobelkommittén i sitt tillkännagivande: ”Det är därför oroväckande att tabut mot att använda kärnvapen i dag är under press.”

Atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki dödade 120 000 personer direkt. Ungefär lika många dog i bränn- och strålskador under månaderna som följde på själva attacken. Dagens kärnvapen har långt större kraft, skriver Nobelkommittén: ”De kan döda miljoner och kan ha katastrofala konsekvenser för klimatet.”

Nihon Hidankyo är en del av en vittnes- och minneskultur som måste värnas, enligt Nobelkommittén och Jørgen Watne Frydnes påpekade att en dag kommer Hibakusha inte längre att vara med oss.

– Men nya generationer i Japan kommer att föra vidare vittnenas erfarenheter och budskap. De inspirerar och utbildar människor runt om i världen. På så sätt bidrar de till att upprätthålla kärnkraftstabut.

Artikeln uppdaterades senast 11 oktober kl 12:45.

Här nedan kan du se den direktsända presskonferensen i efterhand.