Mellan 2014 och 2024 lämnade 7,7 miljoner venezuelaner landet och den massiva emigrationen har fortsatt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Politiskt förtryck, hyperinflation och brist på mat och mediciner är några av många orsaker. Venezuela hamnar i botten av demokratiinstitutet V-dems lista över hur demokratiska världens länder är, och de som försöker verka för ökad demokrati i landet motarbetas av socialistregimen.

María Corina Machado skulle kandidera till presidentposten i Venezuela 2024 men blockerades från att ställa upp. I stället stödde hon oppositionskandidaten Edmundo Gonzalez Urrutia – men den sittande presidenten Nicolás Maduro utropade sig för tredje gången till segrare.

– Det har inte gått att göra en ordentlig granskning av valresultatet. Regeringen har inte visat något prov på att ge med sig och röstlängderna har aldrig kunnat kontrolleras, säger Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier på Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Andrés Rivarola Puntigliano instämmer i att María Corina Machado har haft en viktig roll för demokratiarbetet i Venezuela.

–  Hon har varit en av de stora motståndarna till regimen och en kraft som i många motgångar har hållit fast vid sin kamp för demokratisering i landet. Hon är inte den enda, men hon har den ledande positionen just nu, säger han.

Samtidigt påpekar Andrés Rivarola Puntigliano att det kan komma att förändras.

– Att hon är en samlande kraft nu behöver inte betyda att hon är det längre fram. Det har svängt tidigare och kan svänga igen – oppositionen i Venezuela har haft en tendens att vara väldigt splittrad.

Fredspriset går, med Nobelpriskommitténs ord, till ”en modig, principfast och fredssökande person – till en kvinna som håller demokratins låga brinnande i ökande mörker.”

Andrés Rivarola Puntigliano trodde inte på förhand att hans eget forskningsområde skulle hamna i Fredsprisets fokus i år, när många andra konflikter i världen har dominerat mediebevakningen.

– Jag blev lite överraskad. Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara hon, eller faktiskt någon från Latinamerika.

Vad tror du att Fredspriset innebär för María Corina Machado och för demokratiseringsarbetet i Venezuela?

– För henne är det ett internationellt erkännande som helt klart stärker hennes position. Och för demokratiseringsarbetet är det ett sätt att sätta press på regimen.

Vilken roll spelar utvecklingen i Venezuela för Latinamerika i stort?

– Det är viktigt för länderna i Latinamerika att kunna söka former av samförstånd och regionalt samarbete. Då behöver de ha samma politiska plattform, men tre länder sticker ut och går i motsatt riktning: Kuba, Nicaragua och Venezuela. När andra länder i Latinamerika har problem sätter de inte demokratin ur spel på det sätt som regimerna i dessa tre länder gör, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Vad gäller relationerna med andra länder oroar sig Venezuelas president Nicolás Maduro främst för amerikanska attacker. USA har slagit till mot båtar utanför Venezuelas kust med motivet att stoppa narkotikaexport.

På förhand har diskussionen om Nobels fredspris huvudsakligen handlat om just Donald Trump. USA:s president har upprepade gånger sagt att han förtjänar Nobels fredspris och att han skulle vilja ha det. Han har också sagt att det vore en förolämpning mot USA om han inte får priset. Men enligt Jørgen Watne Frydnes, ordförande i Norska Nobelkommittén, är de är vana att hantera liknande kampanjer.

– I Nobels fredspris långa historia tror jag att den här Nobelkommittén har sett alla sorters kampanjer och medial uppmärksamhet. Vi får tusentals och åter tusentals brev varje år där människor säger vad de anser leda till fred för dem, sade han på presskonferensen i Oslo.

– Den här kommittén sitter i ett rum fyllt av porträtt av alla pristagare och det rummet är fyllt av både mod och integritet. Vi baserar vårt beslut enbart på arbetet och på Alfred Nobels vilja, fortsatte Jørgen Watne Frydnes.

Andrés Rivarola Puntigliano tror inte att USA:s president kommer att klaga på valet av pristagare. Donald Trump och María Corina Machado må ha många olikheter men de har en gemensam fiende i Venezuelas president Nicolás Maduro.

– Trump har ju satt sig själv som en kandidat för priset, men om det nu ska vara någon annan än han själv så är han i alla fall inte så upprörd över vem som faktiskt fick det. Det är ju hans allierade, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Nobelpriskommittén i Oslo skriver att ”Maria Corina Machado har lett kampen för demokrati inför den ständigt växande auktoritära politiken i Venezuela”.

1992 grundade hon organisationen Atenea Foundation som hjälper gatubarn i Caracas. 2002 var hon med om att grunda demokratirörelsen Súmate som ”främjar fria och rättvisa val och har bedrivit utbildning och valövervakning”. 2010 valdes hon in i nationalförsamlingen med ett rekordhögt antal röster, men 2014 uteslöt regimen henne från posten.

”Machado får Nobels fredspris först och främst för sina insatser för att främja demokratin i Venezuela. Men demokratin är också på reträtt internationellt. Demokrati – förstådd som rätten att fritt uttrycka sin åsikt, att rösta och att vara representerad i valbara regeringar – är grunden för fred både inom länder och mellan länder”, skriver Nobels fredspriskommitté.¨

Läs mer: