Fritt fall för demokratin i Göteborg

Fram till 2008 var siffror över hur nöjda göteborgarna var med både den lokala och den nationella demokratin stabila i förhållande till varandra.

– Men mellan åren 2008 och 2016 minskar nöjdheten med lokaldemokratin från 80 till 50 procent. Om det inte kan benämnas som fritt fall så vet jag inte vad man ska använda för ord, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av författarna till forskarantologin Hög tid för Göteborg, som bland annat bygger på lokala undersökningar mellan år 2016 och 2020, med svar från över 15 000 göteborgare.

Att göteborgarnas nöjdhet med demokratin är stabil på nationell nivå, men försämras på lokal nivå är unikt. Som huvudsaklig förklaring pekar Henrik Ekengren Oscarsson på korruptionsskandaler, åratal av infekterad debatt kring byggandet av tågtunneln Västlänken och trängselskatten som var en del av finansieringen.

– Det blev en symbolfråga som enade många olika grupper bakom ett motstånd, inte bara mot den här typen av infrastrukturprojekt utan gentemot det politiska etablissemanget.

Debatten mynnade ut i en folkomröstning om trängselskatten år 2014. Göteborgarna röstade nej – men fick både trängselskatt och tunnelbygge ändå, mycket på grund av att projekten ingick i det nationella västsvenska paketet, beslutat av riksdagen. Kommunen hade egentligen inte så mycket att säga till om.

– Att ordna folkomröstningar om sådana frågor är en typiskt dålig idé. Varje gång politiker går emot resultaten i en rådgivande folkomröstning förlorar människor tilltro till den demokratiska processen.

Att vara nöjd med demokratin handlar om tilltron till systemet i sig – oavsett vilka som har majoritet. Poängen med en demokrati är ju att alla är ”losers”, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det enda vi vet med säkerhet är att ingen av oss kommer att få som vi vill. Tillfälliga nederlag ska dock helst inte påverka vårt allmänna stöd till den demokratiska processen, men det är det som har hänt – även om resultaten är yrvakna och detta behöver studeras ännu mer.

Det är inte första gången grupper inte får som de vill. Varför blev konsekvenserna så stora i just Göteborg?

– Det är lättare att acceptera en förlust kring frågor som skattesatsen i kommunen, eftersom man får en ny chans vid nästa val. Infrastrukturprojekt är mer långsiktiga, och därför står väldigt mycket på spel. Infrastrukturfrågor har dessutom alltid varit viktiga för göteborgare.

Missnöjet yttrade sig bland annat i ett uppsving för det lokala partiet Demokraterna, som motsatte sig Västlänken och blev näst största parti i kommunvalet år 2018, med 17 procent av rösterna.

Data från åren 2016 till 2020 visar att göteborgare med sämre socioekonomisk bakgrund är nöjdare med den lokala demokratin än personer från mer välbärgade områden. Resultaten var oväntade, då de som har det bättre ställt annars tenderar att visa ett högt stöd för demokratin.

– Det kan bero på att förväntningar är olika högt ställda i olika grupper. Det är lättare att vara nöjd om man inte förväntar sig så mycket tillbaks av det demokratiska systemet och tvärtom, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Här går seminariet där forskningen om Göteborgs lokaldemokrati presenterades att se i sin helhet.