Graviditet minskar kvinnors politiska engagemang

Vad innebär en graviditet för ens politiska engagemang? Det var frågeställningen i en enkätstudie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet. Deltog gjorde drygt 2 000 svenska förstagångsföräldrar som följdes redan innan graviditeten fram till ungefär fyra år efter födseln, mellan år 2015 och 2019.

– Graviditeten är en period i livet då kvinnor är väldigt beroende av samhället. Om de då tappar intresset för att göra sin röst hörd finns risken att policybesluten som fattas i frågan drivs av någon annan, säger Elin Naurin, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna mätte politiskt engagemang sammanfattat i fem olika faktorer (se faktaruta).

För kvinnor minskade engagemanget generellt under perioden. I vissa fall skedde minskningen redan under graviditeten och låg kvar på en lägre nivå även när barnet var två och fyra år gammalt.

Att söka efter politisk information genom att ta del av nyheter är ett sådant exempel.

– Under graviditeten hade den tiden minskat med 10 minuter per dag för kvinnorna, vilket är ungefär den tid det tar att lyssna på ett par Ekot-sändningar. När barnet var 6 månader gammalt minskade tiden ytterligare till totalt 15 minuter, säger Elin Naurin.

På vissa punkter minskade det politiska engagemanget även hos männen, bland annat gällande hur mycket nyheter de konsumerade. Men effekterna var färre och svagare än hos kvinnorna och hade i större utsträckning återhämtat sig fyra år efter barnets födsel.

Resultaten bekräftades också i en andra analys där deltagarna jämfördes med drygt 11 000 matchade kontrollpersoner – svenska kvinnor och män som inte fick barn under samma period.

– De enskilda negativa effekterna är överlag små, men de adderas upp för kvinnor på ett sätt som de inte gör för män, säger Elin Naurin.

Kvinnornas samhällsengagemang ökade dock på punkten: ”att någon gång under de senaste tre månaderna ha försökt förändra barnomsorgen”. Ökningen började när barnet var mellan 6 månader och 1 år gammalt. Även männen ökade sitt engagemang i barnomsorgsfrågorna, men först när barnet var mellan 1 och 2 år.

Elin Naurin understryker att studien bidrar med ny och viktig kunskap till fältet genom att mäta engagemanget redan innan och under graviditeten. Studien är också i linje med tidigare forskning, som visar att engagemanget sjunker under det tidiga föräldraskapet men tenderar att öka senare – främst gällande frågor som rör barn och skola.

Studien kan dock inte slå fast hur graviditeten påverkar engagemanget i samhällsfrågor. Tidigare forskning har föreslagit tidsbrist som en möjlig förklaring, men det är främst applicerbart efter att barnet har fötts, säger Elin Naurin.

– Det tar förstås tid att hantera en graviditet också, men inte lika mycket. I stället kan det handla om att kvinnor skapar sig en ny identitet eller får nya intressen. Det kan också hänga ihop med rent kroppsliga, hormonella förändringar, som att man blir tröttare och inte orkar. Men det är bara gissningar utifrån tidigare forskning.

Studien om graviditet och politiskt engagemang publicerades i tidskriften American Political Science Review.