Grisar som andas analt får Ig Nobel-pris

2024 års Ig Nobel-pris var det 34:e i ordningen och delades ut på MIT i Cambridge, USA, torsdagen 12 september.

Priset i fysiologi gick till japanska och amerikanska forskare som satt labbmöss i två syrefattiga kammare och gett mössen i den ena syrgas via slangar in i anus. Både med ren syrgas och en syrehaltig vätska blev mössen märkbart piggare. Uppmuntrade av resultatet testade de även med grisar, och noterade att även de tycks ta upp små mängder syre via rumpan.

Det har länge varit känt att fisken nissöga, sjögurkor och vissa andra vattenlevande organismer kan ta upp syre via matsmältningssystemets slutända. Men att även däggdjur skulle kunna göra det har ifrågasatts, efter tvivelaktiga resultat av experiment på 1950- och 1960-talen.

Forskarna bakom studien från 2021 noterade inga bieffekter, utan tror att människor som lider av astma, akut syrebrist och andningssvikt skulle kunna få hjälp bakvägen.

Kemipriset gick till ett forskarlag i Nederländerna som använt rörmaskar för att simulera hur aktiva polymerer uppför sig vid kromatografi, en metod att skilja kemikalier från varandra. Aktiva polymerer är ämnen som bland mycket annat kan ”äta” plastföroreningar i vatten. Forskarna lät maskarna krypa genom ett gitter av sexkantiga pinnar, på samma sätt som långa polymerkedjor rör sig i mikroskala vid kromatografi.

Maskar som ”passiviserades” med en femprocentig alkohollösning visade sig klara uppgiften sämre än nyktra ”aktiva” maskar. De fastnade oftare på pinnarna och rullade ihop sig. Metoden att skilja aktiva från passiva organismer skulle kunna användas till exempel för att välja piggare spermier vid insemination, föreslår forskarna.

Fysikpriset tilldelades forskare vid Harvard i USA som studerat hur döda regnbågar simmar, jämfört med levande. James C Liao gjorde försöket för att försöka förstå de komplicerade mekanismerna som gör att fiskar kan stå stilla i vattnet, även vid starka strömmar. Det involverar en mängd muskelgrupper och rörelser med rygg- och stjärtfenorna, vars samspel inte är helt utforskat.

Liao lät en levande regnbåge simma i strömvirvlar bakom en pelare i en vattentank, och jämförde rörelserna med hur en död regnbåge i ett snöre betedde sig. Det visade att levande regnbågar använder förvånansvärt få muskelgrupper för att hålla sig stilla, att fiskarna ”motsägelsefullt stundtals kan röra sig passivt mot en turbulent ström”. Den livlösa kontrollgruppen bekräftade däremot talesättet att ”bara döda fiskar flyter med strömmen”.

Resten av upptäckterna som belönades var:

Fredspriset (postumt): Duvor kan läras upp att styra en bomb, om de placeras inuti den och pickar på ett reglage. Det fann psykologen och beteendeforskaren B.F. Skinner 1944. Projektet lades dock ner.

Botanikpriset: Klätterväxten Boquila trifoliolata, besläktad med bland annat berberis, har löv som kan ändra form så att den liknar andra buskars blad – även plastväxters! Det fann en grupp forskare från USA, Tyskland och Brasilien. Detta visar att växter kan ha någon form av synsinne, vilket dock måste utforskas mer.

Anatomipriset: Den så kallad corioliseffekten orsakad av jordens rotation gör att vindarna ändrar riktning med höjden över jorden, och att vattnet snurrar åt olika håll i handfat på norra och södra halvkloten. Möjligen kan det även gälla hårvirvlar, spekulerar forskare från Frankrike och Chile.

Medicinpriset: Nässprej som gör ont kan oväntat nog skapa uppfattningen att den lindrar smärta, konstaterar ett tysk-fransk-belgiskt forskarlag. Detta efter försök med två grupper där den ena fått svidande placebo och den andra koksalts-placebo.

Sannolikhetspriset: När man singlar slant blir inte sannolikheten för de båda sidorna samma, 50/50. Överraskande nog är det något större sannolikhet, 50,8 procent, för att samma sida hamnar upp som innan man singlade den. Det upptäckte ett internationellt forskarlag som singlade över 350 000 gånger.

Demografipris: Områden där de flesta av världens äldsta människor bor sammanfaller ofta med att de lever i områden med dålig folkbokföring. Många saknar födelseintyg eller har tidigare förfalskat dem för att tidigare få ut pension, är några av orsakerna som forskaren Saul Justin Newman i Oxford pekar ut.

Biologipris: Att kor ibland trycker ut sin mjölk utan en pigas (eller mjölkmaskins) hjälp beror nästan alltid på rädsla. Men det finns olika mekanismer, som amerikanska forskare redde ut redan 1939. I studien ställde de en katt på en ko och smällde flera papperspåsar i snabb följd. Det skrämde katten, som skrämde kon och mjölken trycktes ut. Fast det gick precis lika bra utan katt, noterade de sedan.