Grön omställning kräver återvinning av kritiska råmaterial

Materialåtervinning lyfts fram som ett sätt att bli mer självförsörjande på kritiska råmaterial – metaller och mineraler som är viktiga i tillverkningen av viss teknik, men där tillgången är begränsad.

Återvinningen är dock närmast obefintlig i EU, enligt en rapport från EU:s revisionsrätt. I dag återvinns 10 av 26 kritiska råmaterial inte alls, utan den mesta produktionen sker med importerade material.

– När de flesta solcells- och batterimaterialen kommer från länder utanför EU uppstår problem om vi inte längre kan importera. Därför är det viktigt att återvinna material från de vind- och solkraftsanläggningar vi har, i stället för att producera miljontals ton avfall, sa revisionsrättens ledamot Keit Pentus-Rosimannus vid en presskonferens när rapporten presenterades i februari.

I dag återvinns 0 procent litium, fosfor, tantal, gallium och strontium – grundämnen som är viktiga i grön teknik som batterier, solceller och anläggningar för att spjälka vatten till vätgas.

Dessutom återvinns ytterst lite sällsynta jordartsmetaller, endast 3 procent av de lätta och 4 procent av de tunga. Lätta sällsynta jordartsmetaller som lantan, neodym och cerium används i bland annat nickel-metallhydridbatterier, vindturbiner och bilkatalysatorer. Tunga sällsynta jordartsmetaller som dysprosium och terbium används i vindkraftverk och elfordonsmotorer.

Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt hur återvinningen kan öka i Sverige. Första steget är att få till en systematisk kartläggning av tillgången på materialen i produkter och avfall.

Basen är offentlig statistik om industrins varuproduktion, import och export, kombinerat med data om materialinnehåll och produktlivslängder. Förslaget har tagits fram tillsammans med gruv-, metall- och tillverkningsindustrin.

– Med en databas över kritiska råmaterial går det att göra prognoser för vilka material som finns tillgängliga och när, säger Erik Lindblom, senior projektledare hos IVL.

Förhoppningen är också att databasen kan bli stöd för beslut om vilka material som återvinningsanläggningar bör inrikta sig på.

Vad kan hända om tillgången till kritiska råmaterial upphör?

– I värsta fall kan det bli som under halvledarkrisen för några år sedan – att produktionen i fabriker stannar, säger Erik Lindblom.

Materialåtervinning är viktig för att EU ska klara sina mål för grön omställning till 2030, menar EU:s revisionsrätt. Dagens stora importberoende är sårbart och kan bli dyrt på grund av tullar och geopolitiska förändringar. Till exempel levererar Kina 97 procent av EU:s magnesium (som används i elektrolysanläggningar för vätgasproduktion) och Turkiet 99 procent av EU:s bor (som används i solpaneler).

EU-kommissionen har tagit fram en handlingsplan för att säkerställa tillgången på kritiska råvaror framöver. Det tycker revisionsrätten är bra. Samtidigt finns kritik kring att det går för långsamt. De stöd som ges till strategiska projekt – alltså storskaliga, prioriterade initiativ för att stärka unionens konkurrenskraft, hållbarhet och oberoende – har inte varit effektiva.

– Medlemsstaterna måste ta fram strategier nu, men väldigt lite är gjort. Och det som gjorts är mest för material som det finns stor tillgång till, sa Keit Pentus-Rosimannus vid presskonferensen.