Han tar reda på hur covid-19 sprids via luften

Du som forskar på luftburen smitta får säkerligen många frågor dessa dagar. Vilken är den vanligaste frågan?

– Många undrar just över aerosol och virus i luft, eftersom vi kanske är den forskargrupp i Sverige som håller på mest med det. Det kan vara journalister som vill förstå sjukdomen bättre, och företag eller privatpersoner som har funderingar kring olika situationer kopplade till luftsmitta. 

Vad är ditt vanligaste svar?
– Oftast hänvisar jag till befintliga riktlinjer och dokument om exempelvis vårdhygien och smittskydd, även om de kanske inte alltid är heltäckande. Vi har tyvärr inga analyssvar från vår egen forskning än. Ibland får jag påminna om att för covid-19 är kontaktsmitta och stora droppar av allt att döma de vanligaste smittvägarna. Vad gäller luftsmitta finns goda skäl att tro att det kan förekomma vid vissa tillfällen, även om det inte är vanligt. Vi försöker utreda när risken är störst.

Vad är det vi inte vet ännu om luftburen smitta generellt?

– Det är tyvärr ganska mycket. Vi vet inte vilken mängd virus man får i sig via luften, inte heller vilken mängd som gör att man blir sjuk. Labbstudier har visat att virusen kan överleva någon timme som aerosol i en sluten behållare, men det saknas information om hur de överlever i en verklig luftmiljö. 

Du har precis fått ett nytt anslag (se faktaruta). Vad innebär det för din forskning?

– Nu får vi möjlighet att undersöka covid-19. Vi kommer att titta på olika situationer i vården där det här viruset kan finnas i hög koncentration. Det kan till exempel handla om intensivvård, och andra platser där behandlingar med andningsstöd ges. Vi har sedan tidigare projekt igång som handlar om luftburen smitta i inomhusmiljö, men covid-19 är något helt nytt som fungerar delvis annorlunda.

Vad är förhoppningen att ni ska ha svar på när forskningsprojektet är färdigt 2023?

– Ur smittskyddsperspektiv hoppas vi kunna klargöra hur mycket virus som finns i luften vid olika tillfällen inom främst vården, och därmed kunna belysa vilka typer av åtgärder som är mest effektiva för att skydda patienter och vårdpersonal. Handlar det om exempelvis ventilation, mobila luftrenare, skyddsutrustning eller hygienrutiner? Det saknas mycket kunskap om smittbärande aerosolpartiklar. En del äldre idéer, som bevarats delvis av tradition, skulle behöva omprövas.

Är det något du ser som många gör fel, eller behöver tänka på?

– Skyddsutrustning är en väldigt svår och komplex fråga. En så enkel sak som handskar är inte till mycket hjälp om de används på fel sätt. Att peta sig i ögonen med handskar är inte bättre än att göra det med fingrarna för att ta ett trivialt men vanligt förekommande exempel. Skyddsutrustning kan ibland inge en falsk trygghet, och i värsta fall få oss att glömma viktigare åtgärder såsom att tvätta händerna.

Har du något annat bra tips till oss? 

– Håll god handhygien, håll avstånd, undvik trängsel och onödiga sociala kontakter. Lyssna på myndigheterna. Riktlinjerna skiljer sig till viss del mellan länder, vilket kan vara förbryllande, men olika länder har ju olika förutsättningar också.

Jakob Löndahl

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, har tilldelats 3 672 000 kronor från AFA Försäkring, för forskning på covid-19. Tillsammans med sin forskargrupp ska han undersöka hur smittspridning av covid-19 kan ske via luft inom sjukvården, utvärdera skyddsåtgärder och ta fram en kort utbildning om luftburen smitta.

Jakob Löndahl bloggar också på fof.se, du hittar hans texter här.