
Martin Kulldorff är en av åtta ledamöter som handplockades till en expertkommittén för vaccinfrågor av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.
Bild: Craig F. Walker / The Boston Globe via Getty images
Här är svensken i centrum av det amerikanska vaccinkriget
Martin Kulldorff vägrade vaccinera sig mot covid – och fick sparken som professor vid Harvard university. I dag sitter han i USA:s högsta vaccinråd.
I november 2024 utsåg USA:s president Donald Trump juristen Robert F Kennedy Jr till hälsominister. Det ledde till en våg av protester. Robert F Kennedy Jr – ofta kallad RFK – är känd för vetenskapligt ogrundade påståenden om vacciner, bland annat att de orsakar autism. Enligt uppslagsverket Wikipedia är han både konspirationsteoretiker och antivaccineringsaktivist.
Nyligen hade han ett gräl om vacciner med Susan Monarez, chef för den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Det hela slutade med att hon fick sparken efter bara en månad på jobbet. Händelsen är en i raden av vaccinstormar som uppstått kring RFK på senare tid.

Bild: Kayla Bartkowski / Getty images
I juni sparkade han samtliga 17 ledamöter i en oberoende expertkommitté i vaccinfrågor knuten till CDC. Skälet var påstådda intressekonflikter. I en debattartikel anklagade han dem för att gå vaccin-industrins ärenden på grund av ekonomiska och sociala kopplingar till läkemedelsbolag som säljer vacciner.
Kulldorff handplockad av Kennedy
Ett par dagar senare presenterade han åtta nya ledamöter. En av de utvalda var svensken Martin Kulldorff, född i Lund och uppvuxen i Umeå. Han tvekade inte att ta uppdraget.
– Folkhälsa är viktigt oavsett vem som styr landet, säger han.
Jag får kontakt med Martin Kulldorff när han är på tillfälligt besök i sin sommarstuga i Skåne. Vi pratar en god stund på telefon om hans väg till vad han kallar ”USA:s mest kontroversiella kommitté”.
Advisory committee on immunization practices, Acip, består av experter som ska bedöma vilka vacciner barn och vuxna i USA bör ta. Frågan står högt på Robert F Kennedys dagordning. Han är initiativtagare till den så kallade Maha-rörelsen (Make America healthy again) som hävdar att USA genomlider en epidemi av kroniska sjukdomar – och att vacciner kan vara en av orsakerna. Det betyder att Martin Kulldorff och vaccinrådets övriga medlemmar befinner sig i ett politiskt minfält. Matti Sällberg, vaccinforskare och professor i biomedicinsk analys på Karolinska institutet, skulle inte vilja ha deras jobb.
– Nej aldrig i livet. Det är väldigt tydligt att Kennedy inte är för oberoende vetenskap, säger han.

Bild: Kevin Dietsch / Getty images
Kommittén ska vara oberoende
Martin Kulldorff påpekar att Acip formulerar sina slutsatser utan att ta order från vare sig RFK, smittskyddsmyndigheten CDC eller någon annan. Rådet ska vara oberoende, och medlemmarna ska utgå från den bästa tillgängliga vetenskapen i frågor om vilka vacciner de rekommenderar, till vem och under vilka villkor. Det är vad Martin Kulldorff ser som sin uppgift.
– Om jag hade blivit tillfrågad för ett år sedan hade jag också sagt ja, säger han.
Då var Joe Biden fortfarande president, och det politiska landskapet annorlunda. I dag har Maha-rörelsen gjort vacciner till en stridsfråga. Martin Kulldorff har själv blivit kallad både vaccinkritiker och antivaxxare.
Jonas F. Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet, delar inte den bilden. Han hade kontakt med Martin Kulldorff under pandemin, bland annat i samband med att de skrev en debattartikel om flockimmunitet tillsammans.

Bild: Pavel Koubek
– Jag har inte uppfattat honom som vaccinkritiker eller extrem på något sätt, säger han.
Kulldorff motsatte sig lockdown
För egen del tror Martin Kulldorff att han blev handplockad till vaccinrådet på grund av sina meriter. Under vårt samtal uttrycker han sig lugnt och sakligt. Svaren kommer ofta efter en liten betänketid.
– Jag har sysslat med vacciner i över två decennier som epidemiolog och biostatistiker, och jag har utvecklat metoder för att undersöka säkerheten för vacciner efter att de blivit godkända. Så det är väl ganska naturligt att det är en sorts expertis som är relevant för en sån här kommitté, säger han.
Efter en kandidatexamen i matematisk statistik vid Umeå universitet flyttade han till USA och doktorerade vid Cornell university. År 2003 blev han anställd som professor i medicin vid topprankade Harvard university. Där jobbade han fortfarande när pandemin bröt ut.
– Det var Harvard som inledde idéerna att stänga skolor och universitet, vilket sedan följdes av andra, säger Martin Kulldorff.
Han menar att skolstängningarna var ett stort misstag eftersom unga och i grunden friska personer bara fick lindriga symtom. I stället argumenterade han för flockimmunitet, alltså att låta smittan spridas i den mindre infektionskänsliga majoritetsbefolkningen för att i stället fokusera på att skydda äldre och utsatta grupper.
– Under början av pandemin hade Sverige en mycket bra strategi. Man höll skolorna öppna. I många andra länder stängde man skolor och parker och affärer och annat. Det hade väldigt negativa konsekvenser för folkhälsan, säger Martin Kulldorff.
– Det bästa sättet att titta på resultatet är att se på överdödlighet av alla orsaker. Och Sverige hade lägst överdödlighet under alla de tre pandemiåren av alla jämförbara länder.
Diskuterade pandemin med Trump
Martin Kulldorffs positiva inställning till Sveriges strategi i början av pandemin gick på tvärs mot rådande stämningar i USA. Där gav medierna en bild av att forskarvärlden var i stort sett enad om att lockdown var den bästa lösningen, alltså nedstängning och minimering av sociala kontakter. Men motståndet växte, i första hand på den politiska högerkanten.
I augusti 2020 blev Martin Kulldorff och tre andra smittskyddsexperter inbjudna till Vita huset för ett samtal med Donald Trump.
– Vi skulle bara ha varit där en kort stund, men han höll oss kvar i ovala rummet i över en timme.
Ett ämne som kom upp var den svenska strategin. Donald Trump sa att han hade hört att den var ett misstag, och att det gick väldigt dåligt i Sverige.
– Då var jag tvungen att motsäga presidenten och säga att Sverige har rätt approach, att det går bra för Sverige.
Hur reagerade han på det?
– Han lyssnade intresserat. Jag tror att han insåg att det han hade hört om Sverige kanske inte var helt rätt.

Bild: Justin Sullivan / Getty images
Några månader senare var Martin Kulldorff medförfattare till ett öppet brev, The Great Barrington Declaration, som i långa stycken överensstämde med Sveriges strategi. När det skrevs fanns fortfarande inget vaccin tillgängligt.
Brevet drogs snabbt in i politiska strider. Ironiskt nog omfamnade den amerikanska högern en strategi från Sverige – som vid den tiden hade en vänsterregering ledd av socialdemokraten Stefan Löfven.
Författarna till brevet blev rejält utskällda. Den dåvarande chefen för National institutes of health, Francis Collins, skrev att de var ”ytterkantsepidemiologer” som borde bemötas med en ”snabb och förödande nedsabling”. Och Världshälsoorganisationens chef Tedros Adhanom Ghebreyesus sa att det vore oetiskt att låta ett virus vi ännu inte förstår oss på att härja fritt.
Vägrade vaccinera sig – fick sparken från Harvard
I början av 2021 blev Martin Kulldorff själv smittad. Redan innan det hände visste han att sjukdomen skulle drabba honom hårt.
– Jag har brist på alfa-1-antitrypsin, som är en genetisk immunitetsbrist.
Martin Kulldorff hamnade på sjukhus med en blodpropp i lungan. När han senare skulle återvända till jobbet på ett sjukhus knutet till Harvard medical school krävde hans arbetsgivare att han skulle vaccinera sig mot covid-19. Martin Kulldorff tyckte att kravet var både ovetenskapligt och oetiskt.
– Det går emot två och ett halvt tusen år av vetenskaplig kunskap. Sedan den atenska pesten år 430 år före Kristus har det varit känt att den som genomgått en infektion har immunitet.
Dessutom rådde brist på vaccin. Därför tyckte Martin Kulldorff att det var fel att han, som redan hade immunitet efter en genomgången infektion, skulle vaccineras – medan hans 87 år gamla granne och andra sårbara tvingades vänta. Så han vägrade. Enligt honom själv var det orsaken till att han senare fick sparken från Harvard university.
Den som vägrar att vaccinera sig kan lätt bli stämplad som vaccinskeptiker. I den svenska artikeln om Martin Kulldorff på Wikipedia kan man under rubriken ”sysselsättning” läsa att han är antivaccineringsaktivist.
”Vaccin en av fyra viktiga grundpelare för folkhälsan”
Det stämmer att han i olika sammanhang argumenterat mot obligatoriska vaccinationer. Dessutom har han varit expertvittne åt målsägande som anklagade läkemedelsbolaget Merck för att dölja riskerna med Gardasil, ett vaccin som ska förebygga cancer orsakad av humant papillomvirus. Men han är inte skeptisk mot vacciner i allmänhet.
– Vaccin är en av de fyra viktigaste grundpelarna för folkhälsan tillsammans med antibiotika, bedövningsmedel och sanitet, säger Martin Kulldorff.
Hans barn har fått alla de rekommenderade vaccinerna, och för egen del har han aldrig valt bort något rekommenderat vaccin mot en infektion han inte redan haft. Inte heller har han något till övers för antivaxxarnas teorier om att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund skulle orsaka autism.
– Det finns inga bevis för att det vaccinet orsakar autism, säger han.
Den amerikanske hälsoministern RFK, däremot, har länge spekulerat i en koppling mellan autism och vacciner av skilda slag. Bland annat är han skeptisk mot vacciner som innehåller aluminium, en tillsats avsedd att leda till ett starkare immunsvar.
I somras rapporterade danska forskare att de inte hittat något samband mellan vacciner som innehåller aluminium och 50 olika kroniska sjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser – inklusive autism. Studien innehöll data från mer än 1,2 miljoner barn födda i Danmark under två decennier, och publicerade i den högt rankade tidskriften Annals of Internal Medicine.
RFK reagerade kraftigt. Han avfärdade studien som bedräglig propaganda och krävde att tidskriften skulle dra tillbaka den.
Utspelet fick hård kritik. Hälsoministrar brukar inte lägga sig i vetenskapliga tidskrifters redaktionella beslut. Tidskriftens redaktör svarade i en skriftlig kommentar: ”En artikel dras bara tillbaka om det finns allvarliga fel som gör resultaten ogiltiga eller om det finns bevis på forskningsfusk, och inget av det gäller här.”
RFK anklagas för censur
I sin roll som hälsominister har RFK även sagt att statligt anställda forskare inte borde få publicera sina resultat i medicinska tidskrifter han inte gillar, till exempel Lancet, New England Journal of Medicine och Jama som han anklagar för att vara köpta av läkemedelsindustrin.
– Det är en förfärlig idé, ett steg mot en politiskt styrd vetenskaplig litteratur, säger Matti Sällberg.

Bild: Liza Simonsson
Han tycker också att det är ”fullkomligt galet” att RFK i rollen som hälsominister kräver att en vetenskaplig tidskrift drar tillbaka publicerade resultat. Tidningen Forbes beskrev kravet som ett försök till censur. Martin Kulldorff uttrycker sig mer försiktigt.
– Det är väl en del av en debatt, att man kan säga att den här artikeln är så dålig att den borde dras tillbaka, säger han.
Det händer att vetenskapliga artiklar dras tillbaka på grund av allvarliga misstag eller förfalskade data. Det gäller till exempel en artikel i Lancet där skandalkirurgen Paolo Macchiarini och hans medarbetare beskrev sina försök att transplantera luftstrupar av plast. Själva artikeln är fortfarande tillgänglig, men numera med ordet ”retracted” i knallröda versaler tvärs över hela den första sidan. Martin Kulldorff påpekar att en retraction inte är samma sak som censur eftersom materialet finns kvar, om än med en tydlig stämpel.
RFK stoppar forskning om mRNA
Ett annat av den amerikanska hälsoministerns uppmärksammade utspel kom i början av augusti. Då bestämde han sig för att skrota 22 forskningsprojekt – tillsammans värda omkring fem miljarder kronor – som syftade till att utveckla mRNA-vacciner mot covid‑19, influensa och andra luftvägsinfektioner.
Sådana vacciner bygger på forskning som belönades med 2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Tekniken har revolutionerat utvecklingen av nya vacciner. Tack vare mRNA-tekniken tog det bara elva månader att få fram ett vaccin mot covid-19 efter att virusets arvsmassa var kartlagd. Med äldre metoder skulle det sannolikt ha dröjt flera år.

Bild: Pascal Le Segretain / Getty images
En av forskarna bakom den revolutionerande tekniken, Nobelpristagaren Katalin Karikó, tycker att beslutet att skrota forskning om mRNA-vacciner saknar respekt för vetenskapen. I en intervju med den brittiska tidningen The Telegraph kallar hon det ”förödande”. Matti Sällberg på Karolinska institutet talar om vetenskapligt självskadebeteende. Och Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet blir oroad och beklämd:
– Beslutet är jättedåligt. Vacciner baserade på mRNA räddade miljontals liv under pandemin. Samma teknologi kan bli otroligt viktig och värdefull när det gäller att utveckla vaccin mot andra smittämnen, men också för nya behandlingar cancer och andra sjukdomar, säger Niklas Arnberg.

Bild: Mattias Pettersson
I en video om sitt beslut att skrota forskning om mRNA-vaccin mot bland annat covid-19 och influensa sa Robert F Kennedy att ”mRNA-teknologin innebär mer risker än fördelar för dessa luftvägsvirus”. Uttalandet har fått stark kritik.
– Tvärtom finns det mängder av studier från pandemin som visar att den här plattformen har varit säker och effektiv, säger Niklas Arnberg.
Martin Kulldorff, som träffat RFK vid ett par tillfällen och beskriver honom som trevlig, vill inte uttala sig om hälsoministerns beslut att skrota forskning om nya mRNA-vacciner.
– Det är inte min expertis. Min expertis är att bedöma vacciner när det görs kliniska prövningar, och sedan efter att de blivit godkända, säger han.
Återskapa förtroendet för vacciner
I sitt jobb som rådgivare i expertpanelen Acip är han mån om att stärka allmänhetens förtroende för vacciner. Ett tecken på att förtroendet brister är att en allt mindre andel barn födda i USA blir vaccinerade mot mässling. Delvis beror det på att färre blev vaccinerade under pandemins perioder av lockdown. Men enligt Martin Kulldorff beror det också på att många direktiv från amerikanska myndigheter under pandemin saknade stöd av tillförlitlig forskning, till exempel de omfattande skolstängningarna och kravet på vaccinering av personer som redan haft infektionen och därmed utvecklat immunitet.
– När myndigheter säger saker om vaccin som visar sig vara falska, då tänker folk ’ok, om de ljuger om covid-vaccinet – ljuger de om andra vacciner också då?’, säger Martin Kulldorff.
Att återskapa förtroendet ser han som ett långsiktigt arbete som kräver att man tar alla farhågor på allvar och undersöker dem med tillförlitlig vetenskap. Som exempel nämner han kvicksilver. Traditionellt har kvicksilverföreningen tiomersal använts som konserveringsmedel i vacciner. I Sverige förekommer det inte längre i något vaccin avsett för människor, men i USA ingår det fortfarande i vissa vacciner mot säsongsinfluensa.
Även på detta område tycker Martin Kulldorff att USA borde följa Sveriges väg. I höga doser har kvicksilver skadliga effekter, bland annat på nervsystemet. Trots att det saknas entydiga data om riskerna med tiomersal i vaccin röstade vaccinrådet Acip i somras för att rekommendera att det inte längre ska användas.
– Det är ett litet men mycket viktigt steg för att återskapa förtroendet för vacciner, säger Martin Kulldorff.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer