Hjälper jodpiller mot kärnvapen?

Kriget i Ukraina och det allmänna världsläget har lett till att fler vänder sig till apotek för att köpa jodtabletter. Men annat är mycket viktigare, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

Publicerad
illustration med missiler som riktas mot varandra ovanpå en grå världskarta med gul kärnkraftsymbol

Vid en kärnvapenattack kommer den stora strålningsexponeringen från radioaktiva grundämnen som fallit till marken.
Bild: Getty images

Frankrikes president Emmanuel Macron föreslog nyligen att Europa ska ha en gemensam strategi för kärnvapen. Utspelet blev en påminnelse om att vanligt folk, även i Sverige, kan behöva skydda sig mot en kärnvapenexplosion. Frågan är hur.

– Viktigast av allt är att ta sig till en plats som skyddar mot strålning från radioaktivt nedfall på marken, till exempel ett skyddsrum eller en källare, säger Jan Johansson, fysiker och expert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Så skyddar jod mot radioaktiv jod

Däremot ser han ingen poäng i att ta jodtabletter.

Grundämnet jod tas upp av sköldkörteln som sitter i halsen strax under struphuvudet. En olycka i ett kärnkraftverk kan leda till stora utsläpp av radioaktivt jod i luften.

Om man redan har vanligt jod i kroppen tar inte sköldkörteln upp det radioaktiva jod man kan få i sig via andningen. Det är därför människor som bor nära ett kärnkraftverk uppmanas att ta jodtabletter om de får ett larm om en allvarlig driftsstörning eller ett haveri.

Jan Johansson
Jan Johansson, fysiker och expert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Bild: Hans Alm

Jod hjälper föga vid kärnvapen

Vid en kärnvapenexplosion är läget annorlunda. Då kommer bara en liten del av den totala stråldosen från radioaktivt jod som tar sig in i kroppen via andningen och hamnar i sköldkörteln. Den stora exponeringen är strålning från radioaktiva grundämnen som fallit till marken.

Rent teoretiskt kan en atombomb visserligen leda till att människor får i sig så mycket radioaktivt jod att jodtabletter skulle ha en skyddande effekt. Men i praktiken är strålning från radioaktiva ämnen som hamnat på marken det största hotet mot organ och vävnader runt om i kroppen. I en sådan situation spelar skyddet av sköldkörteln knappast någon roll.

– Så det är bättre att du lägger din tid på att fundera på hur du tar dig till ett gott skydd, säger Jan Johansson.

Tjocka väggar ger skydd

Tjocka väggar av till exempel betong hejdar en stor del av strålningen. Och vistelsen i den skyddade miljön behöver inte bli så lång. Strålningen efter en kärnvapenexplosion avklingar snabbt. Inom cirka två dygn har den minskat till en hundradel, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar.

Efter en explosion kommer myndigheter att ge specifika instruktioner till människor i berörda områden. Det betyder att en radio som klarar några dagar utan strömförsörjning kan fylla en viktig roll i efter ett angrepp med kärnvapen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor