Annons

Höftprotes

Den nya långtidsstudien bygger på äldre patienter. I framtiden vill forskarna göra en ännu längre uppföljning på yngre personer, eftersom de ska leva längre med sina proteser.

Bild: 
Getty

Höftprotes ingen anledning till oro för cancer

Människor med konstgjord höftled tycks löpa lägre risk att drabbas av alla cancerformer utom hudcancer, där risken istället är högre. Men troligtvis är riskförändringen åt båda håll kopplad till helt andra faktorer än själva protesen.

Publicerad:

2019-11-07

I Sverige får ungefär 22 000 personer en konstgjord höftled varje år, och globalt sett är det en av världens vanligaste operationer.

Samtidigt har en debatt pågått huruvida de ämnen som protesens metall och "bencement" utsöndrar är cancerframkallande eller inte, och de studier som undersökt detta har visat på olika resultat – en del pekar på ökad risk, andra inte.

Men underlagen bygger ofta på relativt små grupper som följts under kort tid, där patienterna varit i olika åldrar, och där forskarna heller inte justerat för deltagarnas utbildningsnivå och inkomst.

Nu har en stor svensk studie tagit itu med dessa brister – och slår fast att det inte finns anledning att vara orolig.

Generellt utan ökad cancerrisk

En höftprotes går att fästa på olika sätt. I Sverige är varianten med cement vanligast, och studien – som är den mest omfattande i sitt slag – bygger i huvudsak på 120 000 äldre personer med sådana proteser matchade med 550 000 kontrollpersoner.

Forskarna följde deltagarna under 14 år, och uppföljningen visade att de med protes hade lägre risk att få alla cancerformer utom hudcancer, där risken var svagt ökad.

Men varken den ökade eller minskade risken behöver vara kopplad till själva protesen i sig.

– Det jag skulle vilja undvika är att den stora slutsatsen man drar utifrån studien är ”gott folk, akta er för höftproteser, för då får ni melanom”, säger Nils Hailer, professor i ortopedi vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.

Röntgenbild höftprotes

Troligtvis har varken den ökade eller minskade cancerrisken någonting att göra med ämnen från själva protesen.

Bild: 
Getty

Hudcancer kopplat till andra faktorer

De som fick proteser hade nämligen även generellt högre inkomst och utbildning, och just hudcancer är en av få cancertyper som är vanligare i denna grupp. Det kan bero på livsstilsfaktorer, som att de har större möjlighet att åka på solintensiva semesterresor.

I studien justerade forskarna statistiken för dessa socioekonomiska faktorer, och trots att en svag koppling till hudcancer fanns kvar även efter det, är sådana justeringar inte helt pålitliga. Helt enkelt kan utbildningsnivå och inkomst öka risken för melanom mer än vad den matematiska modellen som används för att göra justeringen uppskattar.

Motsvarande gäller riskminskningen för andra cancertyper hos samma grupp. Det är ett välkänt faktum att personer med bättre socioekonomisk bakgrund – med eller utan protes – löper något lägre risk att drabbas av cancer, förutom melanom. Även detta beror troligtvis på livsstilsfaktorer.

– De är även mer benägna att uppsöka sin husläkare och få saker utredda, medan en patient från sämre förhållanden kanske inte får rätt diagnos i tid, säger Nils Hailer.

Ska forska vidare på yngre

Med andra ord tyder forskningen på att det snarare handlar om cancer och socioekonomiska faktorer, än cancer och höftimplantaten i sig. Men det behövs fortfarande mer forskning, och nu är nästa steg för Nils Hailer och hans medarbetare att göra en studie som även tittar på yngre personer.

– Vi vurmar för dem. En 33-åring kommer att behöva leva mycket längre med sin protes än en äldre person, och då blir en möjlig cancerrisk ännu viktigare, säger Nils Hailer.

Alla proteser ovan kan sättas in med en metod som heter ytersättning. Den är mycket ovanlig i Sverige men används i en del andra länder, och innebär att kulan i protesen gnider mot metall, istället för plast. Trots att det får fler metalljoner att frigöras i kroppen har en studie från Storbritannien visat att ytersättning inte heller medför en ökad cancerrisk.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.