Annons

Högre blodtryck om natten kunde kopplas till demens

I en observationsstudie har Uppsalaforskare sett att för äldre män som har högre blodtryck på natten än på dagen fanns en koppling till ökad risk för Alzheimers sjukdom. En orsak kan vara att den viktiga nattliga process där hjärnan tvättas, fungerar sämre när blodtrycket är högt.

Annons

Publicerad:

2021-02-17

Hos friska människor varierar blodtrycket normalt över dygnet, på så vis att det sjunker med ungefär tio procent under natten, jämfört med nivåerna dagtid. Detta kallas av läkare ”dipping”. Mönstret kan också vara omvänt, så att trycket istället ökar nattetid, och kallas då ”omvänd dipping”.

– Högt blodtryck i sig har i tidigare kunnat kopplas till ökad risk för demens. Vår fråga var om just så kallad ”omvänd dipping” skulle kunna vara en specifik faktor som förutspår demens, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, som har lett studien.

Ökade risken för Alzheimers sjukdom

Forskarna gick tillbaka till data insamlade i studien Uppsala Longitudinell Study of Adult Men. Här ingår data från drygt 2 300 män som började följas år 1970, då de var 50 år gamla. Vid 70 och 77 års ålder gjordes en 24-timmars blodtrycksmätning och det var dessa data som ingick i studien. Det visade sig då att hos de 5–6 procent som uppvisade mönstret med omvänd dipping, var också risken att utveckla Alzheimers sjukdom förhöjd. Under studien utvecklade 20 av 141 män med omvänd dippning Alzheimers sjukdom (14,2 procent) och 77 av 948 män med normal nattlig sänkning av blodtrycket fick samma diagnos (8,1 procent). 

– Efter det att vi räknade ut effekterna av andra demensriskfaktorer, visade det sig att män med omvänd dipping hade en 1,64 gångers högre risk, säger Christian Benedict.

Studien är publicerad i tidskriften Hypertension.

Eftersom den studerade gruppen uteslutande bestod av äldre män kan forskarna inte dra slutsatser om huruvida omvänd dipping även innebär en högre risk för demens hos kvinnor, eller hos yngre vuxna generellt.

Christian Benedict betonar också att då det handlar om en observationsstudie går det inte att slå fast att det handlar om ett orsakssamband. Ökningen gick dock att statistiskt frikoppla från andra riskfaktorer, som låg utbildningsnivå, diabetes, högt blodtryck dagtid och rökning.

Hjärnan tvättas sämre vid högt blodtryck

Christian Benedict forskar om sömnens påverkan på hälsan, och det finns en rad tidigare data som skulle kunna förklara varför ett högt blodtryck under natten skulle kunna öka risken för demens.

– En sådan observation är att sömnen är oerhört viktig för att hjärnan ska kunna tvättas ren från olika slaggprodukter som ansamlas under dagen, exempelvis alzheimerproteiner som a-beta och tau. Själva sköljningen sker med hjälp av det så kallade glymfatiska systemet, säger han.

Detta presenterades 2013 av den danska hjärnforskaren Maiken Nedergaard i tidskriften Journal of Clinical Investigation och F&F har beskrivit det i artikeln Sömn tvättar hjärnan.

Under sömnen sjunker normalt blodtrycket, både hos människor och djur. Hos möss som på konstgjord väg åsamkats högt blodtryck då de skulle sova, fungerade det glymfatiska systemet sämre, vilket Nedergaards grupp beskrev i Nature Communications 2018.

Medicinering till natten kan prövas

Vad kan då ligga bakom omvänd dipping? En möjlig faktor är en sömnrubbning kallad sömnapné. Det är ofta äldre och överviktiga män som drabbas. Tillståndet innebär att under sömnen inte få tillräckligt med syre, utan då få andningsuppehåll 20–40 gånger per natt.

– Tyvärr fanns inte angivet i de data vi använde huruvida männen hade sömnapné eller ej, men man kan tänka sig att blodtrycket påverkas av sådan pågående syrebrist. En slutsats man kan dra av våra data är att vi borde screena för sömnapné och sätta in behandling om sådan hittas, säger han.

Sådan behandling innebär livsstilsförändringar och att under natten förses med syrgas via en speciell andningsmask.

En andra slutsats från resultaten, enligt Christian Benedict, är att det vore en poäng att hos personer där omvänd dipping har konstaterats, vetenskapligt undersöka om blodtryckssänkande behandling till natten kan hjälpa och i förlängningen skydda mot ökad risk för demens.

– Att medicinera just en viss tid på dygnet kallas ”kronofarmakologi” och är ett växande forskningsfält – att kroppen fungerar olika i sömn och vakenhet är något som vi behöver ta hänsyn till, säger Christian Benedict.

Algoritm förutsäger individuell alzheimer-risk

Med hjälp av ett blodprov, ett minnestest och en speciell algoritm går det att med nästan 90 procents säkerhet beräkn

2020-12-09

Nytt slags blodtest hittar alzheimer tidigt

För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom har det hittills krävts kostsamma PET-undersökningar av hjärnan eller pro

2020-12-09

Kvinnor, klimakteriet och alzheimer

Åldrandet är den största riskfaktorn för att få alzheimer. Forskning visar att tätt därefter kommer att vara kvinna.

2020-11-15

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.