Hopp om ny medicin för ovanlig kärlsjukdom i hjärnan

Hjärnan är ett organ som kräver mycket näring och syre och som därför behöver rikligt med blodkärl. Vid sjukdomen kavernöst angiom, eller CCM efter det engelska namnet cerebral cavernous malformations, är kärlen missbildade och ser ut som små, hallonformade nystan.

– Dessa kärl har ökad risk att brista och då orsaka blödningar i hjärnan som kan ge exempelvis stroke, säger Peetra Magnusson, forskare på institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Den behandling som står till buds är att operera bort kärlnystanen när de hittas, något som kan vara omöjligt om de sitter illa till.

Sjukdomen förekommer i två varianter, sporadisk och ärftlig. Den sporadiska formen drabbar 0,5 procent av svenskarna, medan den ärftliga är mer ovanlig. Vid sporadisk sjukdom handlar det vanligtvis om ett nystan som vid symtom kan opereras bort, och man kan då bli botad.

– Men vid den ärftliga varianten kan ytterligare missbildade kärl uppstå. För den som har haft en blödning och inte vet när nästa sker och hur stor skadan då kan bli, skapar detta stor oro och rädsla, vilket förstås även påverkar närstående, säger Peetra Magnusson.

Förekomsten av den ärftliga varianten beräknas vara 1–5 fall per 10 000 invånare.

Peetra Magnusson har lett en studie som nu publiceras i tidskriften Blood där forskarna i detalj har undersökt hur de missbildade kärlnystanen ser ut. De tittade på möss som genetiskt modifierats så att de tidigt får kärlnystan i lillhjärnan. Med mikroskopi kunde forskarna kunde se att kärlnystanen inte bara var lättblödande, utan även innehöll delar som tvärtom hade klumpar av koagulerat blod i sig.

– Denna aspekt har man tidigare förbigått, men vi kunde se att båda varianterna uppträdde ungefär lika ofta, säger hon.

Flera gener som har betydelse för koagulering var också mer aktiva i hjärnans blodkärl hos möss med CCM-missbildningar än i kontrollmössen.

Samma mönster framträdde då forskarna studerade bortopererad vävnad från nio patienters hjärnor. Hos människor yttrar sig sjukdomen inte bara i lillhjärnan, utan i hela hjärnan.

Att det tycks vara ett slags balans mellan områden som är lättblödande – som forskarna benämner ”kalla” – och områden som i stället innehåller klumpar av blod, ”heta”, kan vara av betydelse för hur man kan behandla sjukdomen.

När fokus legat på risken för blödning, har man varit extra försiktig med att ge blodförtunnande läkemedel. Men Peetra Magnusson nämner tre befolkningsstudier där andra forskare följt patienter med CCM som fått blodförtunnande läkemedel mot hjärtkärlsjukdom. Det visade sig då att behandlingen snarare skyddade dem.

– En förklaring skulle kunna vara att kärlnystanen inte bara består av kalla områden, utan även heta, men det återstår att bevisa när det gäller patienter, säger hon.

Ett steg i den riktningen är nu på gång. Uppsalaforskarna håller på att modifiera möss så att de får en mer människolik CCM-sjukdom, där kärlnystanen bildas över längre tid och då även uppstår i hela hjärnan. 

– Dem vill vi behandla med olika slags läkemedel som exempelvis blodförtunnande, säger Peetra Magnusson och fortsätter:

– Vi hoppas att patienter med CCM som behöver blodförtunnande på grund av hjärtkärlsjukdom ska kunna känna att det inte behöver vara negativt. Men det är ännu för tidigt att rekommendera sådan behandling vid CCM generellt, utan effekten behöver visas i kliniska studier.