Hur kan fåglar flyga i kyla utan skidglasögon?

För många år sedan körde jag bil i cirka 30 minusgrader och såg en flock sidensvansar som rörde sig lika snabbt som bilen – cirka 60 km/h. Hur klarar fåglar sådant utan att förfrysa sina ögon? Fjäderdräkten isolerar ju resten av kroppen, men eftersom de inte har skidglasögon blir ju ögonen väldigt utsatta för kölden. /Tommy Berglind

Publicerad
fåglar flyger i kraftigt snöfall

Fåglar har flera sinnrika anpassningar som gör att de inte förfryser ögonen.
Bild: Getty images

Svar av Andreas Nord, biolog som forskar om fåglars fysiologi, Lunds universitet

Det stämmer att fåglars ögon utsätts för både kyla och stark vind när de flyger, ungefär på samma sätt som när vi står i slalombacken på vintern. Att fåglarna inte förfryser sina ögon har flera förklaringar. Den viktigaste orsaken är att temperaturen i hela huvudet alltid är mycket högre än i omgivningen, eftersom fåglarna måste se till att varmt, syrerikt blod hela tiden cirkuleras till hjärnan och sinnesorganen för att kunna fungera i sin omgivning. Nackdelen är att fåglarna förlorar mycket värme genom ögonen när de flyger. På ett termogram (en bild tagen med värmekamera som visar hur varmt eller kallt någonting är) ser fågelögon nästan ut som stoppljus! 

Fåglarna har även flera sinnrika anpassningar för att reglera temperaturen i huvudregionen på ett effektivt sätt, bland annat ett stort nätverk av blodkärl för värmeväxling och i ögonlocken finns anatomiska strukturer som underlättar snabb justering av blodflödet. Dessutom är ögonen täckta av en tunn film av tårvätska som håller hornhinnan fuktig. Tårvätskan innehåller många olika slags lösta ämnen och har därför en låg fryspunkt vilket ökar ögats köldtolerans. 

Fråga en forskare

Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se

Fåglarna har ännu ett ess i rockärmen – ett extra ögonlock, som kallas för ’blinkmembranet’ eller ’blinkhinnan’. Det är ett delvis (ibland helt) genomskinligt membran som sveper horisontellt över ögat, framifrån och bak, och hjälper till att smörja ögat när fågeln flyger, samt att avlägsna smuts och andra partiklar som fastnar på hornhinnan i flykten. Blinkhinnan kan också skydda ögat när det är akut utsatt – till exempel mot fartvinden när en rovfågel dyker – allt utan att fågeln behöver kompromissa alltför mycket med synskärpan. 

Hos människor är detta blinkmembran tillbakabildat – vi blinkar med det övre ögonlocket i stället – men det går faktiskt att se resterna av blinkmembranet i vår ögonvrå. I likhet med till exempel svanskotan är det ett rudiment som vittnar om människans utveckling.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor