Hur polariserat är Sverige?

Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

– Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han.

Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala).

Han och hans kolleger har även mätt omfattningen av så kallad åsiktsintensitet. Det betyder hur stor andel som svarar ”mycket bra”, respektive ”mycket dåligt” på deras enkätfrågor med politiska förslag. Då kan man anses man ha en intensiv åsikt i någon sakfråga. Men vad gäller detta så är värdena stabila sedan 1986 – det är inte fler som har intensiva åsikter idag.

Även väljarnas bedömningar av partiernas positioner är relativt stabila sedan 1979, men man kan skönja ett något större gap mellan höger och vänster i det senaste valet (se bilden).

Däremot antyder frågor om vilka partier man tycker mycket illa en viss polarisering. Man gillar och ogillar vissa partier mer än andra – det är en växande trend, enligt Henrik Oscarsson. Men ungefär lika många tycker illa om Sverigedemokraterna idag som de som tyckte illa om Vänsterpartiet Kommunisterna i mitten av 1970-talet.

Även inom migrationspolitiska frågor finns en växande partipolarisering.

– Ja, vi kan se en något växande kulturell dimension inom politiken, säger Henrik Oscarsson. Framför allt vad gäller konflikter kring migration.

Men varför har vi en sådan bild av att polariseringen är så stark?

– Många uppfattar nog att tonläget i debatten är uppskruvad. Man upplever att det står mycket på spel.

Spelar sociala medier en stor roll för denna känsla?

– Vad gäller detta så är forskningsläget ännu rätt oklart. Men det är klart att hot och hat samt ett rätt animerat språkbruk sprids i sociala medier. Många har inga filter mellan tanke och skrift. Det ger en känsla av att vi lever i en eldfängd tid.

Men era data säger att detta inte är så nytt?

– Det är klart att det har varit hårda politiska strider tidigare i detta land. Vi har sett hårda motsättningar under 1970-talet, och även på 1920-talet. Då var den sociala oron stor i landet. 

Hur ser det ut i andra länder?

– Delar av vår känsla av polarisering härrör från USA, där kan rentav kan tala om en tribalisering. Demokrater och republikaner står extremt långt ifrån varandra där. Men har långt till deras nivåer av polarisering.