Industriarvet en läxa för grön omställning

Tung industri som stålsektorn satsar hårt på en grön omställning till teknik som ska klara hållbarhetsmålen. Men det finns många aspekter att ta hänsyn till så att man inte gör om misstag från industrialiseringen. Exempelvis kan lärdomar från markkonflikter ligga till grund när vindkraft ska byggas ut i stor skala, anser Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Ett annat exempel som Dag Avango tar upp är industrins miljöeffekter. Avfallsstudier är ett forskningsområde som växer globalt.

– Det behövs större forskningsinsatser som tittar på vad som sker vid avindustrialisering för att lära hur vi ska hantera arvet av den nya industri som skapas i dag. Vi blir bättre rustade att hantera konsekvenser av framtida industri om vi har en god historisk grund.

Industriarkeologi kan ge underlag för forskning kring förändringsprocesser. Det handlar bland annat om att se hur byggnader och infrastruktur från äldre industri har återanvänts, och hur man kan skapa nya värden med återvinning och omställning för ökad miljönytta.

Det system med gruvor, samhällen, infrastruktur för malmtransport och energiförsörjning i norra Sverige som byggts sedan 1880-talet är en viktig anledning till att nya etableringar görs just i norr.

– Det är grunden för den gröna omställningsindustrin, med H2 Green steel i Boden, Hybrit i Gällivare och SSAB som ska introducera nya processer, säger Dag Avango.

Att ställa om till grönare teknik i stor skala minskar koldioxidutsläpp men kräver samtidigt nya resurser, framför allt energi och mineraler.

En viktig aspekt av industriarvet är erfarenheterna av det storskaliga markutnyttjandet för energi, skogsbruk och gruvdrift, som påverkat bland annat renskötande samer och småbrukare. Och det fortsätter med regeringsbeslutet att ge koncession för Kallakgruvan och Bolidens satsning på ett jättelikt dagbrott i Gällivare, där människor tvingats lämna två byar då de ska rivas.

– Det skapar nya spänningar och är en samhällsfråga som måste hanteras. Både de positiva och negativa arven kommer att spela en direkt roll. De skapar både förutsättningar och begränsningar, säger Dag Avango.

– Historiker och kulturmiljövården behöver bli bättre på att inte bara fokusera på framgångsberättelserna om det industriella arvet, utan även lyfta svårare berättelser om samhällskonsekvenser och miljöeffekter, lokalt och globalt.

Dag Avango efterlyser också mer forskning kring vad som händer med samhällen när en stor arbetsgivare går förlorad. Det är forskning som spänner över ett antal discipliner, som miljöhistoria, kulturgeografi, post-koloniala studier, etnologi och arkitektur.