Jägare-samlare på Gotland hade stenkoll på kusinerna

Att människor begravs med sin närmaste familj har inte alltid varit självklart. På gravfältet med jägare och samlare i Ajvide på Gotland hade en kvinna lagts i en grav med två barn som hon kan ha varit faster till. Det visar dna-analyser av släktskap på det 5 000 år gamla fältet med 85 välbevarade gravar, ett av de finaste i landet från stenåldern.

I en annan låg två barn som kan ha varit kusiner. Att människor inte nödvändigtvis begravts med föräldrar eller syskon är det första resultatet i ett projekt om jägare-samlares sociala organisation. Analyserna gjordes i en pilotstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society.

Att de hållit koll på sina kusiner kanske inte verkar särskilt uppseendeväckande med dagens glasögon. Fast det behöver inte ha varit självklart på den tiden, anser forskningsledaren Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet.

– Kanske var inte biologiskt släktskap alltid viktigt. Till exempel har det varit vanligt att man hade fosterbarn i tidiga samhällen, med ett avlägsnare släktskap. Antropologiska studier har visat att en del jägare-samlare begravde sina död strikt efter släktskap på mödernet, en del efter fädernet och andra egalitärt. Vi ville se hur det var i Ajvide, säger hon.

Studien är av de första som systematiskt utreder jägar-samlares släktskap. Forskarna hade valt att undersöka dna i fyra gravar där flera individer lagts.

– Genom att titta på dem i stället för individer från slumpvisa enskilda gravar kan vi ställa bättre frågor. Vi är väldigt öppna för alla tänkbara varianter när vi ställer våra frågor, säger Helena Malmström.

Gravfältet är ett av de mest välbevarade i landet från stenåldern, tack vare Gotlands kalkrika berggund. Inte bara skelett utan även gravgåvor bevaras utomordentligt bra. Därför är fältet också väl utforskat både arkeologiskt och osteologiskt.

Pilotstudien syftade till att testa en analysmetod, för att sedan undersöka generna för alla individer i de 85 gravarna.

– Det är mycket intressant att gå in mer i detalj på vilka som ligger där. Vi hoppas kunna koppla olika föremål till specifika individer. Sedan kanske vi kan se om vissa släktlinjer var förknippade med exempelvis flinthantverk, säger Helena Malmström.

Hon deltog också i en liknande undersökning av släktskap häromåret på jordbrukande befolkning i gånggrifter från ungefär samma tid i Falbygden, som visade att de döda lagts strikt efter släktlinjer på fädernet i de stora kammargravarna.

Gravfältets storlek i Ajvide tyder på att jägar-samlarna varit relativt bofasta, åtminstone delvis. Men det behöver inte betyda att de också anammat bofasta bönders livsstil. Tidigare stickprov har visat att människorna kring Ajvides hade en dna-profil som avviker från andra grupper i Skandinavien. De tillhörde den gropkeramiska kulturen, som på de flesta andra håll konkurrerats ut av tidiga jordbrukare.

De fullständiga dna-analyserna av alla individer väntas vara klara och analyserade inom ett par år. Även isotoper som visar om individer växt upp på platsen eller någon annan stans ska undersökas, liksom ifall de ätit mer fisk och säl i stället för landdjur. Utöver det ska också sjukdomar undersökas i ett parallellt projekt.

I studien har även forskare från Stockholms universitet deltagit.