Kan kemiska vapen användas i Ukraina?

Ryssland har skrivit på de internationella avtal som förbjuder användningen av kemiska respektive biologiska vapen. Om Ryssland skulle ta till kemiska stridsmedel är det ett krigsbrott enligt NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Men den senaste veckan har Ryssland anklagat Ukraina för att tillverka kemiska vapen i samarbete med USA. Påståendena förnekas av USA, som menar att anklagelsen kan vara ett sätt för Ryssland att berättiga sin invasion – och även berättiga ett ryskt angrepp med kemiska stridsmedel mot Ukraina.

– Det gäller att tolka olika uttalanden med försiktighet. Det är mycket politik och mycket retorik, men än har vi inte sett några kemiska vapen på marken i den faktiska konflikten, säger Rikard Norlin, forskare och expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Umeå.

Ryssland har tidigare haft stora lager av kemiska vapen, däribland nervgasen Sarin. Dessa ska dock ha förstörts fram till 2017. Men efter det har flera giftattacker genomförts som Ryssland anklagas för att stå bakom.

Det senaste är det uppmärksammade mordförsöket på oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj 2020. Två år tidigare förgiftades den avhoppade spionen Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien. I båda fallen användes det mycket farliga nervgiftet novitjok.

– Alla bevis pekar mot Ryssland i de här fallen så vi kan vara relativt säkra på att landet innehar åtminstone små mängder, säger Rikard Norlin.

Hur mycket kemiska stridsmedel som Ryssland har är inget som han kan svara på. Inte heller vilka ämnen som skulle kunna vara aktuella vid en attack med kemiska vapen.

Genom historien har kemiska vapen inte används särskilt ofta vid fullskaliga militära konflikter sedan den massiva användningen under första världskriget. Undantagen är Syrien och Iran-Irak-kriget.

I Syrien användes nervgasen sarin i Ghouta 2013 och Khan Sheikhun 2017. I Ghouta-fallet analyserades prover från området vid laboratoriet i Umeå som ingår i ett nätverk av labb som används av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW).

Till Umeå skickades även ett blodprov från Aleksej Navalnyj för analys som visade att han förgiftats med novitjok.

– Vi är på tårna och i ständig beredskap för att analysera prover om det skulle behövas, säger Rikard Norlin.

Hur människor och omgivningen påverkas vid en kemisk attack beror på vilket ämne som används. Nervgaser som sarin och novitjok går in i det centrala nervsystemet och blockerar kontakterna mellan nervcellerna. Det leder till att nervsystemet överstimuleras så att man får svåra kramper och till slut dör.

Giftet kan spridas både från finkalibriga artillerigranater som kan bära kemiska laddningar till interkontinentala robotar, förklarar Rikard Norlin.

För att inte förgifta de egna styrkorna måste de riktas mot områden utan egen trupp. I Ghouta i Syrien sköts nervgiftet sarin in med raketer.

Sarin är relativt kortlivat och bryts ner och dunstar bort, ofta redan inom några timmar. Andra ämnen, som nervgasen VX kan däremot finnas kvar i veckor.

– Den kladdar ner området där den sprids ut och blir kvar under lång tid så att ingen kan röra sig där.

Den syriska Assad-regimen har pekats ut som ansvarig för sarin-attackerna. Som allierad till Assad har Ryssland anklagats för att hjälpa Syrien att dölja och förneka dåden.

– Ur ett kemvapenperspektiv har Rysslands agerande under hela Syrienkonflikten varit på många sätt problematisk, säger Rikard Norlin.