Under stilla fullmånskvällar i juni släpper blåstången ifrån sig sina ägg och spermier på samma sätt som de gjort sedan långt före människans entré på jorden. Många av världens marina organismer använder månen som kalender för att synkronisera förökningen. Men hur kan blåstången i Östersjön hålla reda på månens faser när det inte finns något tidvatten? Denna gåta har länge fängslat Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi vid Stockholms universitet.

Hur upptäcktes blåstångens fullmånsstyrda fortplantning?

– Det var 1992 när min doktorand Sylvia Andersson undersökte hur båtbottenfärger påverkade blåstång och behövde få tången att föröka sig i akvarium. Hon såg att de släppte ägg och spermier vid just fullmåne och nymåne, så vi testade att belysa dem vid fel tidpunkt men de reagerade inte. Det var alltså inte månljuset som styrde dem.

Hur kom det sig att några blåstångsplantor fick chansen till en rymdresa?

– I en intervju med Vetenskapsradion sa jag att vi hade försökt lura blåstången på alla sätt men att den fortsatte att följa fullmånen, så nästa steg för att lösa mysteriet vore att skicka upp den i rymden. Efter den intervjun fick jag ett erbjudande om en gratisplats på en raket som skulle skjutas upp från Esrange i Kiruna. Det blev mycket jobb med att förbereda tången för rymdfärd och vi hade ingen finansiering alls, men till sist fick en liten låda med små blåstångsskott i 16 provrör följa med på åtta minuters rymdfärd i november 2024.

Hur klarade tången resan?

– De överlevde, och nu håller en kollega på att analysera om vissa gensekvenser har påverkats. Sådana förändringar har nämligen observerats hos landväxter även efter korta rymdresor. Med lärdomarna från denna pilotstudie hoppas vi kunna skicka upp mogna blåstångsplantor på en längre rymdresa. Då vill vi undersöka hur förökningen påverkas när dragningskraften de är vana vid sätts ur spel.

Går det inte att simulera tyngdlöshet på jorden?

– Det finns roterande kammare, där man kan ”stänga av” gravitationen men man kan inte göra sig av med månens dragningskraft.

Har månens roll undervärderats tidigare?

– Ja, med nya molekylära metoder har forskare över hela jorden kunnat se att månen påverkar livet mer än man har trott tidigare. När vi frågade astronomer 1992 om det kunde vara månens dragningskraft som påverkade blåstången så skakade de bara på huvudet och sa att växlingen i månens dragningskraft var alldeles för svag. Men nu vet vi att månfaserna synkroniserar förökningen hos många koraller, alger och kräftdjur i tidvattenzonen. Nyligen kom en rapport om en räka som lever i totalt mörker i djuphavet, och till och med den verkar anpassa sitt liv efter tidvattnets rytm.

Vad är det som gör att du inte har kunnat släppa mysteriet med tången och månen?

– Det beror på nyfikenheten som driver mig och andra forskare att försöka hitta förklaringar till något man observerat och vill kunna förklara. Genom ökade satsningar på rymdforskning öppnas möjligheterna att skicka upp mogen blåstång på en längre rymdresa och kanske äntligen få svaret: Är det månen som ställer klockan för när det är dags att föröka sig? Resultatet kan bidra till kunskapen om att alla biologiska processer, allt liv på vår planet, påverkas av solens och månens rytmer.