Klimatforskare: ”Regeringen lägger alla ägg i kärnkraftskorgen”

Regeringens klimathandlingsplan skulle ha varit klar i höstas. I stället lämnades den över som en skrivelse till riksdagen precis innan jul. När innehållet presenterades på en presskonferens var det återkommande temat satsningar på kärnkraft.

– Utbyggd kärnkraft är den enskilt viktigaste åtgärden, sa statsminister Ulf Kristersson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) framhöll samtidigt en bred palett av åtgärder. Hon pekade bland annat på att näringslivet måste göra de satsningar som krävs och betonade att regeringens förslag kommer att leda till nettonollutsläpp senast år 2045.

– Vi måste växla upp arbetet med att fasa ut fossila fordon och säkerställa tillgång till laddinfrastruktur i hela landet, sa Romina Pourmokhtari.

Naghmeh Nasiritousi är forskare på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet samt vid Utrikespolitiska institutet. Hon tycker inte att klimathandlingsplanen lever upp till förväntningarna.

– Jag är besviken. Regeringen har lovat att minska utsläppen i närtid, men det mesta som nämns är utredningar och det är för få skarpa förslag. De säger att man inte vill lägga alla ägg i en korg, men det känns som att de lägger alla ägg i kärnkraftskorgen, säger Naghmeh Nasiritousi.

Hon tycker samtidigt att det finns några positiva aspekter, som att regeringen vill främja cirkularitet inom byggsektorn och satsa på ellastbilar.

– Men den här paletten av åtgärder kommer inte ens att räcka för att uppfylla EU:s mål och definitivt inte för att uppfylla Sveriges nationella 2030-mål som har ännu högre ambitionsnivå, säger Naghmeh Nasiritousi.

Mathias Fridahl är universitetslektor i miljövetenskap på institutionen för Tema miljöförändring vid Linköpings universitet. Han reagerade särskilt över hur undvikande politikerna svarade på frågor gällande de nationella klimatmålen.

– De gav intrycket att de ville skrota de nationella klimatmålen för 2030. Både Kristersson och Pourmokhtari hänvisade till Sveriges åtaganden gentemot EU. Det vore förödande om de svenska målen skrotades, säger Mathias Fridahl.

Regeringen har tidigare slagit fast att utsläppen ökar i närtid med nuvarande politik. Precis som Naghmeh Nasiritousi hade Mathias Fridahl önskat fler utsläppsminskande förslag.

– Politikerna pratade om att reduktionsplikten skapat en baksmälla för Sveriges klimatarbete och att de ska bygga nya verktyg för att hantera problemet. Men i själva verket var det regeringen som orsakade baksmällan eftersom de gick till val på att sänka reduktionsplikten och att sänka priset på drivmedel. Det är märkligt att nuvarande regering beskyller den tidigare regeringen för effekterna av att skrota reduktionsplikten, säger Mathias Fridahl.

Som kompensation för de ökade utsläppen i transportsektorn lyfter regeringen fram ett nytt handelssystem inom EU som ska fasas in i två steg. Utsläppen kommer dock inte att börja minska förrän år 2027, och bedöms inte tillräckliga för att nå Sveriges åtaganden gentemot EU.

– Vi har klimatlagar som måste följas, och vetenskapen säger tydligt att utsläppen måste ner snabbt. På det senaste klimatmötet kom länderna överens om att utsläppen måste minska drastiskt. Att säga en sak internationellt och att sedan göra en annan sak på hemmaplan – det känns inte trovärdigt, säger Naghmeh Nasiritousi.

Skrivelsen om klimathandlingsplanen bygger på en överenskommelse mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Efter presskonferensen meddelade Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att de kommer att väcka misstroende mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.