Klimatforskaren: ”Vi måste lyfta de goda exemplen”

Jämställdhet, biologisk mångfald, rent vatten och ingen hunger. Det är några av de 17 globala hållbarhetsmålen som FN lanserade 2015 och som också kallas för Agenda 2030-målen.

Vart fjärde år utvärderas måluppfyllelsen av en oberoende grupp forskare från olika delar av världen. Den första utvärderingsrapporten släpptes 2019. Sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll, enligt den nya FN-rapporten som släpps i dag.

– Den extrema fattigdomen har ökat, och även barnadödligheten i viss mån. Fisket är inte hållbart. Vi sett en inbromsning av tillgången till elektricitet och subventionerna till fossila bränslen har ökat. Med nuvarande tempo kommer vi inte att nå målen till 2030 och inte heller till 2050, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI.

Åsa Persson är en av 15 internationella forskare som utsetts av FN:s generalsekreterare att skriva rapporten. Tillsammans har de sammanställt forskning och följt upp delmålen under de 17 globala hållbarhetsmålen. Av 36 utvärderade delmål bedöms endast 2 som redan uppfyllda, det gäller internetanvändning och tillgång till mobila nätverk.

Enligt Åsa Persson saknas det politisk vilja och tillräckliga investeringar. Att målen är frivilliga och att länder därmed inte är tvingade att genomföra insatser försvårar måluppfyllelsen. En annan viktig förklaring till att utvecklingen gått bakåt sedan den förra utvärderingen är coronapandemin.

– Rika länder lyckades studsa tillbaka ganska snabbt från krisen, men i fattiga länder har vi nu en situation med hög inflation och stor skuldbörda. Rika länder måste hjälpa till genom att lätta skuldbördan i de här länderna och att finansiera klimatåtgärder, säger Åsa Persson.

Förutom att utvärdera måluppfyllelsen ska forskarna rekommendera åtgärder. Här lyfts positiva exempel fram, däribland initiativet Fossilfritt Sverige. På Bahamas har lokala odlingsinsatser lett till ökad matsäkerhet.

Det finns också exempel på positiva synergieffekter. Investeringar i solceller i Tanzania stöder inte bara tillgången på ren energi. Det leder också till mindre luftföroreningar och bättre hälsa samtidigt som ljuset ger elever möjlighet att studera fler timmar per dag.

 – Våra data är tydliga och vi målar en ganska negativ bild. Men när vi varit ute och pratat med aktörer så märkte vi att det finns en efterfrågan på det hoppingivande. Ska vi presentera utvecklingen som den ser ut eller ska vi lyfta positiva exempel? Jag tror att vi behöver göra bägge delarna, säger Åsa Persson. 

Den nya rapporten presenteras på ett toppmöte i New York i USA där länderna nu samlats för att diskutera de globala målen. Det är andra toppmötet sedan målen antogs 2015. Åsa Persson hoppas på kraftfulla åtgärder som en direkt följd av rapporten.

– Det här är ett tungt besked till världens ledare när de samlas i New York. Det är dags att skruva upp ambitionerna och jag hoppas att länderna kommer att enas om att accelerera insatserna.