Annons

Konstgjorda moln ska rädda barriärrevet

Forskare i Australien har för första gången testat att öka molnigheten på konstgjord väg för att rädda korallerna i stora barriärrevet. Men forskningen är omstridd.

Annons

Publicerad:

2021-08-31

En fin dimma av havsvatten sprutas ur speciella munstycken, ungefär som en snökanon. När de små dropparna kommer ut i luften avdunstar vattnet och kvar blir små saltpartiklar som stiger och fungerar som kondensationskärnor för nya vattendroppar som ökar molnigheten så att mer solljus reflekteras bort.

Det är teorin bakom ”marin molnblekning”, ett av flera koncept för att på konstgjord väg ändra jordens klimat, även kallat geoengineering. 

Molnblekning i praktiken

För första gången har molnblekning testats i praktiken. Forskare i Australien har genomfört två fältexperiment där de sprutat ut mikroskopiska droppar av havsvatten från en båt vid Stora barriärrevet.

Forskarna har ännu inte publicerat några resultat, men experimentet beskrivs i en nyhetsartikel i tidskriften Nature samt i en film och ett pressmeddelande från Southern Cross University.

Till Nature säger forskningsledaren Daniel Harrison att tekniken fungerar bättre än vad tidigare datormodeller visat.

– Vi är nu väldigt säkra på att vi kan få upp partiklarna i molnen, men det återstår att förstå hur molnen kommer att påverkas, säger han.

Målet är att skugga revet så att området ska hålla en lägre temperatur för att förhindra att korallerna dör på grund av den globala uppvärmningen. Försöken är ett av flera i ett större forskningsprogram för att rädda revet. Molnblekningen är tänkt som en temporär åtgärd i väntan på att temperaturökningen stannar av och korallerna anpassat sig till en varmare miljö.

Försöken väcker kritik

Men försöken möts av kritik, bland annat för att de inte granskats mer noggrant i förväg och för att inga resultat publicerats.

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI instämmer.

– Det är konstigt att göra ett sådant här experiment utan mer förarbete och förankring.

En invändning mot alla typer av geoengineering är att det riskerar att förskjuta fokus från den centrala frågan som är att minska utsläppen. Det finns även stora risker med den här typen av storskaliga experiment. Tidigare i år stoppades ett försök i Kiruna inom så kallad ”solar engineering”, där idén är att sprida partiklar i stratosfären för att minska solinstrålningen. Utöver att sänka den globala medeltemperaturen riskerar det att förändra vädersystem så att vissa områden drabbas av översvämningar och andra av torka.

I fallet med barriärrevet hävdar forskarna att molnblekningen bara kommer att ha en lokal påverkan. Erik Kjellström manar dock till försiktighet

– Det kan finnas oönskade bieffekter som man helt enkelt inte riktigt förstår.

Risken är att ett begränsat experiment växer till något större som inte går att kontrollera. Och har man väl börjat begränsa temperaturen på konstgjord väg går det inte att plötsligt sluta.

– Man måste kanske fortsätta i hundratals eller tusentals år. Det är den tidsskalan vi pratar om, säger Erik Kjellström.

När lösningen på ett miljöproblem skapar nya

5 frågor till frågor till Elizabeth Kolbert, prisbelönad amerikansk journalist och författare.

2021-04-23

Konstgjort vulkanutbrott från ballong

För första gången ska forskare testa att sprida partiklar i stratosfären som kan reflektera solens strålar bort från

2019-05-16

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.