Annons

Miljontals juridiska dokumenten finns bevarade, men det som står skrivet på dem är sällan särskilt spännande, säger forskarna. Däremot kan historiska fynd dölja sig i analyser av materialets beståndsdelar.

Bilderna är licenserade under Creative Commons 4.0.

Bild: 
Sean Doherty

Kontrakt på fårskinn svårare att förfalska

Under tidigmodern tid skrevs juridiska dokument ofta på pergament gjorda av fårskinn, som var billigare och svårare att förfalska än andra skinn.

Annons

Publicerad:

2021-03-25

I en ny studie har brittiska forskare analyserat juridiska dokument, som finns bevarade från tidigmodern tid (1500-tal) ändå in på 1900-talet. Dokumenten täcker in allt från husförsäljning till äktenskapsuppgörelser.

Av de drygt 650 pergamenten visade sig 95 procent bestå av fårskinn, till skillnad från exempelvis religiösa texter som oftare skrevs på pergament av kalvskinn, ett ovanligare material som genererade vitare pergament.

– Vi ser samma mönster i andra länder, till exempel på Irland och i Frankrike. Valet av skinn verkar ha haft stor betydelse för dem som tillverkade pergamenten, säger Sean Doherty, som är studiens försteförfattare och postdoktor i arkeologi vid University of Exeter, Storbritannien.

Fick särskilda egenskaper – tack vare fett

Fårskinn var billigt, lättillgängligt och svårt att skrapa bort text från utan att det märktes. Det sistnämnda beror på fettet som tas bort under tillverkningen. Fårskinn är rikt på fett, och när det tas bort lämnar det extra mycket hålrum efter sig mellan pergamentets skikt. Det gör ytan skörare än hos pergament tillverkade av kalv, get eller rådjursskinn.

Den som försökte skrapa bort och ersätta text lämnade därför fula märken efter sig, vilket gjorde fårskinn till ett populärt material för just juridiska dokument, menar forskarna.

– Pergamenten liknade nästan riktigt papper, och det låg ett otroligt hantverk bakom tillverkningen. Skadan var därför lätt att upptäcka. Precis som med användandet av vaxsigill visar våra fynd att legitimiteten hos dokument har varit en viktig fråga under lång tid, säger Sean Doherty.

Bilden visar en äktenskapsuppgörelse nedtecknad på fårskinn år 1737, i Atterton, Leicestershire. Någon har bytt ut bröllopsdatumet och skadat pergamentet på kuppen.
Bilderna är licenserade under Creative Commons 4.0.

Bild: 
Sean Doherty
För att lista ut vilken djurart som skinnen kom ifrån gjorde forskarna tester på små snuttar av pergamenten med en metod kallad peptidkartläggning. Den bygger på att identifiera protein genom att bryta ned dem i fragment (peptider) med kemikalier, och sedan analysera fragmenten.

Det är tack vare modern teknik som dokumenten nu har blivit intressanta för forskare. Medan historiska hemligheter kan dölja sig i materialets kemiska sammansättning är texten i sig sällan särskilt spännande, säger Sean Doherty.

Sean Doherty, postdoktor i arkeologi vid University of Exeter, Storbritannien.

– Att ett hus bytte ägare år 1701 och sedan igen år 1705 är generellt av rätt litet intresse. Texterna är även nedtyngda av onödiga, byråkratiska formuleringar – och dessutom finns flera miljoner dokument av den här typen bevarade.

Nästa steg är att göra ännu mer detaljerade kemiska analyser, till exempel av det kollagen som finns i pergamenten.

– Det låter oss ta reda på vad djuren åt och koppla skinnen till geografiska platser. På så sätt kan vi exempelvis ta reda på om de importerades från andra länder, säger Sean Doherty.

Studien är publicerad i Heritage Science.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.