Kriget kan orsaka näringsbrist hos miljoner människor

Näringsbrist ökar risken för dödsfall, sjuklighet och att kropp och hjärna inte utvecklas som de ska. Kvinnor och barn drabbas särskilt hårt, och ohälsa på grund av näringsbrist kan till och med föras vidare till nästkommande generationer.

Brist på tillgång till näringsrik mat var ett stort problem i flera delar av världen redan innan coronapandemin förvärrade situationen. Nu riskerar den att bli ännu värre på grund av kriget i Ukraina. Det skriver tio forskare i en debattartikel publicerad i tidskriften Nature.

– Jag blir jätteglad över att ämnet tas upp. Det är alldeles för underrapporterat och går inte att tala nog om, säger Matilda Baraibar som är universitetslektor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och har läst artikeln.

Kriget har redan fått matpriserna att öka, bland annat eftersom Ukraina och Ryssland är storexportörer av vete och solrosolja. Ryssland exporterar också mycket bränsle och gödsel.

Människor i låginkomstländer spenderar en större del av sin hushållsbudget på mat, och drabbas därför hårdast av högre priser. När matpriserna stiger kan människor dessutom välja billigare, mindre näringsrik mat för att bibehålla sitt kaloriintag, visar forskning från tidigare ekonomiska kriser.

Högre matpriser försvårar också akuta humanitära insatser som att leverera mat förstärkt med vitaminer och mineraler till utsatta områden. Risken finns dessutom att länder gör om sin budget till följd av kriget och prisökningarna. Rika länder kan till exempel välja att lägga mindre pengar på bistånd, medan fattigare länder spenderar mindre på att bekämpa näringsbrist i det egna landet.

Enligt Matilda Baraibar lägger dock de debatterande forskarna för stor vikt vid krigets roll i att matpriserna har ökat. Konflikten har visserligen förstärkt problemet, men matkrisen har varit på gång ett tag, säger hon.

– Den har även större strukturella orsaker som kriget sätter fingret på. Ett exempel är att jordbruksmarknaden är väldigt finansialiserad. Det innebär att prisförändringar överdrivs i kriser och inte bara reflekterar tillgång och efterfrågan, utan i en allt ökande grad även spekulation på börsen.

I debattartikeln punktar författarna upp vad som krävs för att stoppa näringskrisen, och understryker bland annat behovet av mer ekonomiskt stöd.

Det behövs också bättre system för att samla in aktuella och detaljerade data om hur det står till med näringsbristen i olika områden. Dels för att kunna övervaka utvecklingen, men också för att kunna utvärdera och optimera olika insatser mot näringsbrist.

Ett annat förslag är att förhindra onödiga exportstopp som försämrar tillgången till näringsrik mat. Det kan exempelvis gälla länder som slutar exportera för att skydda sin egen marknad.

– Författarnas idé om att stoppa exporten är en ganska ifrågasatt och långt ifrån självklar lösning. Jag tror att man måste ta det från fall till fall, och tycker att det kan vara legitimt att vissa stater, exempelvis med många fattiga, väljer att strypa exporten för att hålla ned de inhemska priserna, säger Matilda Baraibar.

Hon vill hellre se andra typer av insatser, till exempel en hårdare reglering av finansialiseringen för att reducera spekulation på jordbruksmarknaderna.

Bland författarna till debattartikeln finns representanter från FN och deras Världslivsmedelsprogram, som tilldelades Nobels fredspris år 2020, John Hopkins University i Maryland, USA, och organisationerna Micronutrient Forum samt expertgruppen Standing Together for Nutrition Consortium.