Annons

”Jag har en öl, kom och dela den med mig”, lade någon upp på twitter efter terrordådet på Drottninggatan. Uppmaningar om öppenhet spreds brett och hashtagen #openstockholm användes flitigt – som ett sätt att skapa motvikt till rädslan.

Bild: 
Getty Images

Kriser får politisk laddning på twitter

Twitter är en viktig arena för samhällsdebatt, särskilt efter kriser. Men det är också en plats för mycket desinformation i ett allt högre tonläge, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Annons

Sociologen Moa Eriksson Krutrök har studerat twitterflöden efter terrorattentat i Europa de senaste tio åren. Med start i Utøya 2011, genom Drottninggatan 2017 och vidare till flertalet av de senaste årens attacker (se fakta om ny avhandling), har hon bland annat observerat hur både innehåll och tonläge har förändrats med åren.

– Utøya var en chockerande händelse – sedan dess har det tyvärr blivit allt vanligare med storskaliga terrordåd. Samtidigt har den politiska debatten dragit åt höger i hela Europa, och de här dåden har använts som språngbrädor för att diskutera ämnen som invandring och nationalism.

Twittrar för gemenskap

Vid tiden för Utøya visade twitterflöden mycket sorg, oro och rädsla. Twitter blev också en gemensam samlingsplats i krisen och sorgen, där olika berättelser och erfarenheter delades. Terrordådet på Drottninggatan följdes av ett mindre sorgtyngt twitterflöde, som delvis förklaras av den stora skillnaden mellan dåden, enligt Moa Eriksson Krutrök. En annan förklaring är att debatten efter Stockholmsdådet formats av det förändrade politiska läget.

– Sättet man twittrar på efter terrordåd har sin egen logik. Det finns väldigt många olika personliga uttryck för upplevelsen.

Någon twittrade: ”Jag har en öl, kom och dela den med mig”, efter terrordådet på Drottninggatan, berättar Moa Eriksson Krutrök. Uppmaningar om öppenhet spreds brett och hashtagen #openstockholm användes flitigt.

– Det är också en politisk handling att bjuda in på öl. Det är ett sätt att skapa motvikt till rädsla. Min övergripande slutsats är att offentliga diskussioner om terrorism på sociala medier bör förstås som vardagliga politiska handlingar, oavsett hur alldagliga de kan te sig vid första anblick.

Stor aktivitet i sociala medier

Även under andra kristider, som nu under coronapandemin, kan vi dra en del lärdomar från Moa Eriksson Krutröks forskning.

– I samband med kriser är det viktigt för människor att samlas och det ser vi nu också, det är en mycket större aktivitet i sociala medier. Alla vill skaffa sig information, men det är samtidigt väldigt svårt att få en överblick.

Om Moa Eriksson Krutrök ska ge några råd, handlar det om att vara vaksam.

– Det finns ett rent mänskligt behov att samtala om de här sakerna. Att inte isolera sig i sin ensamhet, utan ge uttryck för oro och tankar. Men försök också att ha lite kontroll över var informationen kommer ifrån, mycket sprids väldigt snabbt i sociala medier. Lite mer källkritik behövs.

Ser du också att twittrandet kring corona har fått politiska dimensioner av höger-vänster-karaktär?

– Inte lika mycket som efter de olika terrordåden. Men det har kommit lite på senare tid. Eftersom vi har drabbats på olika sätt i olika samhällsklasser, finns det en del som försöker sprida information om det. Det kan handla om viljan att spräcka sin egen bubbla av privilegier.

Det märks också en skillnad i twitterflöden mellan Sverige och exempelvis USA, som vittnar om olika inställningar till myndigheternas information. 

– Vi har hög en tillit till vad våra myndigheter säger, på ett annat sätt än man ser på andra håll i världen, som USA.

Under coronakrisen har Moa Eriksson Krutrök även observerat att svenska twittrare i större utsträckning kommenterar på amerikanska tweets, om sådant som handlar om Sverige.

– Vi för samtal och sprider information mellan flera kontinenter just nu.

Sociala medier och politik

Enligt Moa Eriksson Krutrök kan vi också utgå ifrån att människor kommer att använda sociala medier och plattformar på nya och kreativa sätt i kristider. Hon ser nu hur vissa politiska budskap till exempel klivit över till plattformen Tik-Tok, som tidigare främst fungerat som en plattform för spridning av dansvideos bland unga.

– Det politiska budskapet kan inkorporeras under dansen i form av en textremsa till exempel. I samband med corona har jag sett människor ge uttryck för bristande medvetenhet om ojämlikheter i hur krisen drabbar samhällsgrupper. Samtidigt som vissa kan klaga på hur tråkigt de har det hemma, måste andra fortfarande gå till jobbet och utsätta sig själva för fara.

För en sociolog är samhällsdiskussioner på sociala medier ett spännande forskningsfält, men också ett snårigt, enligt Moa Eriksson Krutrök. Bland annat eftersom allt fler bottar, förprogrammerade spam-utsändare, sprider politisk propaganda.

Men plattformen är inte uträknad än, trots att många debattörer lämnar den på grund av det allt tuffare samtalsklimatet.

– Det har funnits många väldigt viktiga flöden på twitter också, som spelat stor roll. Ta #metoo, till exempel, där många har delat med sig av sina berättelser och kopplat ihop många offer. Sådant ger människor hopp också.

Moa Eriksson Krutrök

Moa Eriksson Krutrök är doktorand i sociologi vid Umeå universitet och verksam i forskarnätverket DIGSUM – ett centrum vid Umeå universitet för forskning om förhållandet mellan digital teknik och samhällsförändring. 

I maj försvarar hon sin avhandling med titeln ”Digital aftermaths of terror: Reactions to terrorist attacks on Twitter”. 

I avhandlingen har Moa Eriksson Krutrök studerat användandet av twitter i samband med terrordåd, bland annat efter Utøya i Norge och Drottninggatan i Stockholm. Hon har också jämfört hashtags vid olika attacker i Europa.

Hennes forskning visar att sociala medier har potential att forma den offentliga diskursen kring terrorism på nya och kreativa sätt.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.