Annons

Att kunna testa för sjukdomar är ett viktigt redskap under pandemier.

Bild: 
Getty images

KVA: ”Bygg upp beredskap innan nästa pandemi är ett faktum”

Sverige saknar ett samordnat system för att hantera prover och testresultat i stor skala. Det försvårar testningen av covid-19, enligt Gunilla Karlsson Hedestam, medlem i Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som nu presenterar sin slutrapport.

Annons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

FORSKARKOMMENTAR. Tidig och bred testning är avgörande för att förstå hur ett nytt virus påverkar människan när en pandemi bryter ut. Generalsekreteraren för Världshälsoorganisationen, Tedros Adhanom Ghebreyesus, uttryckte sig så här redan i mars 2020: ”Man kan inte bekämpa en brand med förbundna ögon. Och vi kan inte stoppa den här pandemin om vi inte vet vem som är infekterad.”

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid KI  och medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19.

Bild: 
Karolinska institutet

Det budskapet är fortfarande relevant. Men i Sverige och många andra länder försenades arbetet under den tidiga fasen av pandemin av att det saknades personlig skyddsutrustning och laboratoriereagenser. Detta är inte längre fallet, men arbetet försvåras fortfarande av att det saknas en koordinerad infrastruktur för hantering av prover och testresultat. Svårigheterna är inte vetenskapliga utan praktiska och organisatoriska. Situationen blir inte enklare av att Sverige saknar ett nationellt IT-system för datahantering, och är uppdelat i 21 regioner som har olika förutsättningar och arbetsrutiner.

God beredskap innefattar mycket mer än bara virustestning. Men det är ett viktigt exempel på något som gör stor skillnad både för individen och för att vi ska få kunskap om viruset och sjukdomen den orsakar – och förstås för att kunna följa smittspridningen i samhället.

Tester behövs även för att följa smittan i den fas av pandemin som vi befinner oss i just nu. Mot den bakgrunden är det bra att Folkhälsomyndigheten nyligen backade från ett tidigare beslut om att sluta testa dubbelvaccinerade. Nu går det att hålla koll på vilka grupper som löper störst risk att bli smittade trots att de vaccinerats.

När ett nytt virus etablerar sig i samhället är ingen skyddad. Virus som SARS-CoV-2 har bara en drivkraft: att smitta så många som möjligt. Tack och lov har vårt immunförsvar utvecklats genom evolutionens gång för att bekämpa smittor. Det reagerar på det nya coronaviruset i stort sett som det gör mot andra virus vi smittas av för första gången. Våra B- och T-celler begränsar virusets förökning, och vi utvecklar ett immunologiskt minne som finns kvar i åratal – redo att återaktiveras om vi skulle stöta på samma virus igen.

Det fungerar bra i de allra flesta fall. Vi slår tillbaka infektionen och blir friska. Om vi i ett senare skede infekteras igen blir symptomen oftast mildare.

Men vi är alla olika när det gäller vilka symptom vi utvecklar och hur snabbt vi tillfrisknar. Det blev tidigt klart vilka de huvudsakliga riskgrupperna för SARS-CoV-2 var, men även utanför dessa grupper finns människor som drabbas hårt. När hundratals miljoner smittas blir ovanliga konsekvenser plötsligt mindre sällsynta. De stora talen blottar den individuella variationen hos oss människor, och för att förstå detta är bred och tidigt insatt testning en viktig del.

Ett exempel är de många personer som utvecklar långdragna symptom efter covid-19, även om de var helt friska innan infektionen. Detta har rapporterats efter andra virusinfektioner också. Men det är när antalet smittade personer blir extremt högt, som under en pandemi, som kopplingen mellan smitta och olika kliniska förlopp blir riktigt tydlig.

För privatpersoner som misstänker att de har långvariga symtom efter covid-19 är testningen avgörande. Utan ett positivt testresultat är det svårt att gå vidare eftersom många av symtomen är diffusa och kan ha andra orsaker.

Mänskligheten har drabbats av många pandemier genom historien. Mycket talar för att nya dyker upp i framtiden. Stora framsteg inom bland annat vaccinforskning, informationshantering och testmetoder ökar våra möjligheter att skydda oss. Men genomtänkta planer behövs. Annars kämpar vi i blindo.

När det gäller testning behövs övergripande lösningar i form av stärkt samverkan mellan myndigheter och regioner för att skapa en nationellt koordinerad struktur där alla steg hänger ihop. Det innefattar hantering av prover, rapportering av resultat i ett IT-system som täcker hela landet och tillgång till personal som kan förmedla provsvar. Tyvärr är risken stor att frågan försvinner från fokus när den nuvarande pandemin ebbat ut och andra frågor hamnar högre på dagordningen. Har vi lärt oss något av den pågående pandemin så är det att strukturer och beredskap behöver byggas upp under ”pandemisk fredstid”, innan nästa pandemi är ett faktum.

Det här är Gunilla Karlsson Hedestam

  • Medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19.
  • Professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.
  • Forskargruppsledare med fokus på antivirala immunsvar.

Ny metod avslöjar corona

I dag behövs ett avancerat laboratorium och flera timmars arbete för att se om en patient är smittad av corona eller

2020-03-26

Så ska ett enda vaccin klara alla coronavirus

Drömmen: ett vaccin som skyddar mot samtliga muterade varianter av covid-19 – och mot coronavirus som än så

2021-08-12

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.