Lokala initiativ kan driva på klimatomställningen – men kräver stöd

5 frågor till Rikard Warlenius, forskare i humanekologi vid Göteborgs universitet, som nyss har släppt rapporten Gräsrotsinitiativ för klimatet tillsammans med fyra forskarkollegor.

1 | Vad är definitionen av ett gräsrotsinitiativ?

– Det är människor som går samman och gör saker som har en direkt effekt på samhället, och som samtidigt ger en föraning om ett framtida alternativt samhälle som man skulle vilja leva i. Utmärkande är också att de kombinerar miljöintresse med sociala perspektiv. Traditionella folkrörelser samlas ofta mer kring en idé om hur man vill påverka samhället, medan den här sortens gräsrötter sysslar med förändringen mer direkt. Som i ett ”cykelkök”, där man kan få hjälp och redskap för att laga sin cykel. Andra exempel är stadsodlingar och prylbibliotek.

2 | Varför är du intresserad av just gräsrotsrörelser?

– Jag är väldigt intresserad av omställning och diskussionen handlar ofta om vad individer, företag och myndigheter kan göra men vi tror att de här rörelserna är en viktig del av omställningen. De kan fungera som innovatörer och inspiratörer, och även göra omställningen mer trovärdig och legitim i mångas ögon. Ett exempel är vindkraft, som började med små kooperativ på landsbygden och har utvecklats vidare till en jätteindustri. De skulle dessutom kunna spela en ännu större roll, så därför har vi velat undersöka hur man kan få dem att växa och bli fler.

3 | Ni skriver att de här rörelserna behöver ha ganska lösa tyglar och få utvecklas fritt, vad händer annars?

– De bygger ofta på ideella insatser. Då måste det vara kul att engagera sig och det måste finnas en viss frihet, annars riskerar man att kväva engagemanget. Det kan kollidera med kommuners krav på hur man ska organisera sig.

4 | Ni skriver också att de här rörelserna behöver mer stöd från kommuner och annat, men är det inte riskabelt att ge både ekonomiskt stöd och lösa tyglar?

– Det är förstås inte orimligt av kommuner att ställa krav på konton och protokoll om de betalar ut pengar, men det är viktigt att hitta former för stöd som balanserar frihet och kontroll. I Göteborg fanns till exempel Kommersen, en överbliven magasinsbyggnad där en loppmarknad delade plats med gräsrotsinitiativ som cykelkök och solidariska kylskåp. Sedan revs lokalen och kommunens ambition var att verksamheterna skulle finnas kvar i området, men det fanns inga andra lokaler där de hade råd att vara. De kan sällan verka på kommersiella villkor, så ska de finnas i centrala områden behövs ofta stöd.

5 | Vad är ”solidariska kylskåp”?

– Att samla in mat från restauranger och mataffärer som annars inte skulle användas. Organisatörerna kan ta med sig en del hem, men det är även öppet för allmänheten att hämta. Det ställs inga krav på att man ska vara fattig för att få använda kylskåpet utan drivkraften är framför allt det cirkulära, att maten inte ska gå till spillo.