Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Majoritet i Estland röstade online

När riksdagsvalet nyligen avgjordes i Estland röstade för första gången fler online än med fysiska röstsedlar.

Publicerad

Vid det estniska riksdagsvalet 2023 uppgick antalet internetröster till 312 000 medan 301 000 röstade med röstsedel på papper i en vallokal.
Bild: Getty images

Sedan 2005 har befolkningen i Estland kunnat rösta på internet vid allmänna val. Landet var därmed först i världen med att erbjuda den möjligheten. För varje val sedan dess har andelen internetröster ökat och vid riksdagsvalet den 5 mars 2023 röstade för första gången fler online än med röstsedel i en röstlokal.

– Det är verkligen en milstolpe, säger Mihkel Solvak, som bland annat forskar om e-röstning vid Tartu universitet.

Totalt röstade 51,1 procent med hjälp av dator och internet. Det är drygt 7 procentenheter fler än vid det förra riksdagsvalet 2019 och en ökning med 4,5 procentenheter jämfört med lokalvalen 2021.

Går att ångra e-röst

Internetröstningen är ett komplement till den vanliga pappersröstningen under förvalsperioden. Vid årets riksdagsval öppnades förtidsröstningen på måndagen före valdagen och det gick att rösta elektronisk fram till klockan 20 dagen före valdagen.

För att rösta behövs en dator, internetuppkoppling och en elektronisk id-handling (här kan du se en film från Estlands valmyndighet). Det går att rösta elektroniskt hur många gånger som helst, men det är bara den senaste rösten som är giltig. Den som har röstat på internet kan även rösta på papper, och i det fallet är det pappersrösten som räknas. Under söndagens val utnyttjade drygt 1 300 estländska väljare den möjligheten. Reglerna är till för att förhindra att någon tvingas att rösta på ett visst sätt mot sin vilja. 

Att rösthemligheten inte kan garanteras är en vanlig invändning mot system med e-röstning. En annan är risken för hackerattacker.

Mihkel Solvak säger att inga allvarliga it-attacker förekommit under de snart 20 år som estländarna röstat på nätet.

– Men nu när vi passerat 50 procent internetröster så blir säkerhetsarbetet allt mer kritiskt. Systemet är för stort för att fallera. Det är också viktigt att hålla kvar vid möjligheten att rösta på papper så att vi kan gå tillbaka till den möjligheten om något skulle gå fel.

Har inte ökat valdeltagandet

Fördelar med att kunna avlägga sin röst hemma är framför allt bekvämligheten, särskilt för den som har långt till vallokalen. En annan fördel är det inte går att skicka in felaktiga röstsedlar och att räkningen blir säkrare när den sköts av datorn och inte av människor. Det är heller ingen risk att röstsedlar kommer bort.

Alla är dock inte positiva. Det populistiska högerpartiet Ekre ifrågasätter e-röstningssystemet och anser att det inte går att lita på.

Enligt Mihkel Solvak finns det dock inget som tyder på att Estland överger e-röstningen. Tvärtom så utreds nu möjligheten att även kunna rösta med en smart mobil i Europaparlamentsvalet nästa år.

Hur har då e-röstningen påverkat valdeltagandet? Inte alls blir svaret. Det är personer som annars hade röstat på papper som röstar online. Inte heller lockas fler yngre väljare till valurnorna.

– I början fanns ett mönster att främst yngre e-röstande, men den skillnaden har nu suddats ut och användandet är jämnt spritt i alla åldersgrupper, säger Mihkel Solvak.

I Sverige är det inte möjligt att rösta via internet och det finns inga planer på att införa något sådant system. Skälet är bland annat att valhemligheten inte kan garanteras. 

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor