Mamma har hetat mamma i urminnes tider
Vissa ord innehåller samma slags språkljud oavsett vilket språk det rör sig om, men varför är inte helt klarlagt. Nu bidrar svenska forskare med två nya ledtrådar.
Varför en del ord är stabila över tid och innehåller samma språkljud i de flesta språk har troligtvis flera förklaringar. En viktig faktor vara vilka ljud som barn lär sig först.
Bild: Getty images
Det här är en artikel från 2021.
Det finns ett 40-tal grundläggande, eller basala, ord som är snarlika i nästan hela världen. Specifikt handlar det om språkljud som återkommer gång på gång, till exempel orden för mamma och pappa, som tenderar att innehålla m- respektive p-ljud. Andra ord är bland annat ben, aska, stor och liten.
I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet att dessa ord dessutom har förändrats mycket lite sedan förhistorisk tid, och till stor del består av språkljuden som barn lär sig först.
Slutsatserna bygger på en databas över hur ord från omkring 100 eurasiska språk och 20 språkfamiljer har förändrats historiskt. Forskarna sammanställde databasen själva, och samkörde den med resultaten från tidigare publicerad forskning där de drygt 40 orden med samma språkljud världen över pekades ut. De gjorde även jämförelser med forskning om vilka språkljud som barn lär sig tidigast.
Bild: Idun Blomé
Har sannolikt flera förklaringar
I botten ligger den gåtfulla grundfrågan om hur har likheterna kunnat uppstå, när det rör sig om helt olika kulturer åtskilda av både tid och rum.
Troligtvis finns det flera förklaringar, säger Gerd Carling, docent i lingvistik vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
– En faktor kan vara ordens karaktär, att mamma beskriver någonting som upplevs vara mjukt, och därför kopplas till ett mjukare språkljud än pappa, eller ben.
Teorin vilar på tidigare forskning som visar att ett objekts karaktär och hur ett ord låter kan hänga ihop. Till exempel att ord som beskriver hotfulla, obehagliga saker oftare bygger på språkljud med lägre frekvens, alltså en dovare klang.
En annan förklaring kan vara det faktum att alla barn lär sig att uttala vissa ljud (exempelvis m-ljud) före andra. Det bidrar sannolikt till att orden i studien har förblivit stabila över tid, då de fäster så bra hos små barn, säger Gerd Carling.
– Även om man bytte ut mamma mot ett nonsensord som ”gimpralhous” så skulle det sannolikt återgå till någonting mer likt originalet efter några generationer.
Studien är publicerad i Philosophical Transactions of the Royal Society B.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
