Metanutsläppen flyttas söderut

Ett internationellt forskarteam har analyserat halterna av växthusgasen metan under de senaste 30 åren. Analyserna visar att metanhalterna ökade under de första tio åren, men i allt lägre takt. Det beror till stor del på att metanutsläppen från oljeutvinning i Europa och Ryssland minskade. Mot slutet av perioden började utsläppen öka kraftigt igen. De nya utsläppen kommer i allt högre utsträckning från sydliga breddgrader, bland annat från kolutvinning och en ökad nötköttsproduktion.

Publicerad

Metan är en kraftfull växthusgas som har hamnat i skuggan av den mer välkända klimatboven koldioxid. Metan beräknas ha en klimatpåverkan som är ungefär 100 gånger kraftigare än koldioxidens. Skillnaden minskar dock om man väger in de två gasernas förväntade livslängd. Metan bryts ned efter ungefär tio år medan koldioxid blir kvar i atmosfären i hundratals år. Enligt FN:s klimatpanel IPCC medför detta att metan har en klimateffekt som är cirka 30 gånger kraftigare än koldioxiden, sett över hundra år. Men det finns forskare som menar att skillnaderna är avsevärt mindre än så (populärvetenskaplig förklaring här).

Metan frigörs vid utvinning av kol, olja och naturgas

Metan bildas på naturlig väg, exempelvis när växtmaterial förmultnar eller bryts ned i magarna på idisslande djur. Men det frigörs också stora mängder metan vid utvinning av kol, olja och naturgas.

Förändringar i uppmätta och beräknade metanhalter (övre graf) samt tillväxthastighet (nedre graf) på södra halvklotet 1988–2016. Den färgade bakgrunden markerar trenderna i tillväxthastigheten under perioden: minskande, oförändrad och ökande. I den övre grafen illustreras några av aktiviteterna som bidrog till dessa trender.
Bild: NIES

Halterna av metan i atmosfären har varierat över tid. Nu har ett internationellt forskarteam för första gången kartlagt orsakerna till dessa förändringar under de tre senaste decennierna. Analyserna visar att metanhalterna ökade under perioden 1988–1998 (se grafik), men med ett allt lägre tempo – tillväxthastigheten (growth rate) minskade. Det beror till stor del på att utsläppen från olje- och gasindustrierna i Europa och Ryssland minskade. Men även naturfenomen bidrog. År 1991 hade vulkanen Pinatubo i Filippinerna ett kraftigt utbrott. Askan som spreds i atmosfären kylde ned klimatet så att metanutsläppen från våtmarker minskade. Sammantaget medförde detta att metanhalterna i atmosfären slutade öka – och under den följande perioden (1999–2007) låg de mer eller mindre stilla. Därefter började de öka igen. Det beror på att utsläppen på sydliga breddgrader har ökat kraftigt. Kolbrytning i Kina och en växande nötköttsproduktion i framför allt Södra Asien, Brasilien och Nordafrika är några av de främsta orsakerna till det.

Åtgärder kan få snabb effekt

Metanhalterna i atmosfären är högre idag än för 30 år sedan. Men det faktum att metanhalterna var stilla under perioden 1999–2007 visar att åtgärder som leder till minskade utsläpp kan få en förhållandevis snabb effekt, vilket till stor del beror på att metan har en sådan kort livslängd. Forskarna bakom den nya studien, som har publicerats i Journal of meteorological society of Japan, menar att en noggrann kartläggning av metanutsläppens ursprung är en förutsättning för att klimatmålen i Parisavtalet ska kunna uppnås. Den nuvarande trenden är att en allt större andel av utsläppen kommer från sydliga breddgrader.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor