Metanutsläppen flyttas söderut

Metan är en kraftfull växthusgas som har hamnat i skuggan av den mer välkända klimatboven koldioxid. Metan beräknas ha en klimatpåverkan som är ungefär 100 gånger kraftigare än koldioxidens. Skillnaden minskar dock om man väger in de två gasernas förväntade livslängd. Metan bryts ned efter ungefär tio år medan koldioxid blir kvar i atmosfären i hundratals år. Enligt FN:s klimatpanel IPCC medför detta att metan har en klimateffekt som är cirka 30 gånger kraftigare än koldioxiden, sett över hundra år. Men det finns forskare som menar att skillnaderna är avsevärt mindre än så (populärvetenskaplig förklaring här).

Metan bildas på naturlig väg, exempelvis när växtmaterial förmultnar eller bryts ned i magarna på idisslande djur. Men det frigörs också stora mängder metan vid utvinning av kol, olja och naturgas.

Halterna av metan i atmosfären har varierat över tid. Nu har ett internationellt forskarteam för första gången kartlagt orsakerna till dessa förändringar under de tre senaste decennierna. Analyserna visar att metanhalterna ökade under perioden 1988–1998 (se grafik), men med ett allt lägre tempo – tillväxthastigheten (growth rate) minskade. Det beror till stor del på att utsläppen från olje- och gasindustrierna i Europa och Ryssland minskade. Men även naturfenomen bidrog. År 1991 hade vulkanen Pinatubo i Filippinerna ett kraftigt utbrott. Askan som spreds i atmosfären kylde ned klimatet så att metanutsläppen från våtmarker minskade. Sammantaget medförde detta att metanhalterna i atmosfären slutade öka – och under den följande perioden (1999–2007) låg de mer eller mindre stilla. Därefter började de öka igen. Det beror på att utsläppen på sydliga breddgrader har ökat kraftigt. Kolbrytning i Kina och en växande nötköttsproduktion i framför allt Södra Asien, Brasilien och Nordafrika är några av de främsta orsakerna till det.

Metanhalterna i atmosfären är högre idag än för 30 år sedan. Men det faktum att metanhalterna var stilla under perioden 1999–2007 visar att åtgärder som leder till minskade utsläpp kan få en förhållandevis snabb effekt, vilket till stor del beror på att metan har en sådan kort livslängd. Forskarna bakom den nya studien, som har publicerats i Journal of meteorological society of Japan, menar att en noggrann kartläggning av metanutsläppens ursprung är en förutsättning för att klimatmålen i Parisavtalet ska kunna uppnås. Den nuvarande trenden är att en allt större andel av utsläppen kommer från sydliga breddgrader.