Meteorit avslöjar hur materialet till planeter kom till

Inuti en itusågad meteorit finns ett avtryck av en händelse i solsystemets barndom som ingen har lyckats studera tidigare.

Publicerad
Det vi kallar stjärnfall är ett stoftkorn från rymden som brinner upp i atmosfären. Några av dem är tillräckligt stora stenar för att inte brinna upp helt, och de faller ned på marken som en meteorit. Meteoriter berättar mycket om hur solsystemet utvecklades.
Bild: Getty Images.

En fransk forskargrupp har tittat riktigt nära på mineralkornen inuti en meteorit, och hittat en bevarad rest från hur materia först började ansamlas till större himlakroppar i solsystemet.

– De har hittat den första smältningen av stoft. Det är väldigt häftigt, det representerar en felande länk mellan de äldsta meteoriterna och färdiga planeter, förklarar Jeremy Belucci som är meteoritforskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Meteoriter är rymdstenar som fallit ned på jorden. Många av dem har kretsat i stort sett oförändrade kring solen mycket länge. Det mesta av materialet från den tiden samlades så småningom till de planeter som finns i dag, men några finns kvar som en sorts fossil från solsystemets barndom.

De allra äldsta meteoriterna kallas för kolhaltiga kondriter, och anses ha kvar samma sammansättning som de första klumparna av stoft. Snart samlades materia i större och större kroppar, och en del av dem började smälta, uppvärmda inifrån av radioaktiva ämnen. De skiktade sig då, med tunga ämnen i mitten – tänk på hur jorden har en skorpa med en trögflytande mantel under, och längst in en kärna av metall. Det kallas differentiering.

En del lite yngre meteoriter, till exempel sådana av järn, kommer ifrån differentierade proto-planeter som slagits sönder i våldsamma kollisioner.

Det nya fyndet, som beskrivs i en artikel i tidskriften PNAS, är det allra första studerade avtrycket av hur differentieringen först började.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor