Annons
Migranter till USA

Gravyr från 1887 föreställande migranter som anländer till New York. Sannolikt hade dessa personer något ovanligare förnamn är sina landsmän som inte utvandrade till USA. 

Bild: 
Istockphoto

Migranter mer individualistiska

Föräldrar med individualistiska värderingar ger oftare sina barn ovanliga förnamn. De som reste till Amerika för över 100 år sedan hade mer ovanliga förnamn än befolkningen i sin helhet.  

Författare: 

Publicerad:

2019-02-11

Under perioden 1850–1920 lämnade omkring en fjärdedel av skandinaverna sina länder för USA. De som reste hade sannolikt mer individualistiska värderingar är de som stannade kvar. Det framgår av Anne-Sofie Beck Knudsens forskning om förnamn och migration. Hon är forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och är aktuell med en artikel om detta.Hon har samlat in data på namn på de som bodde i Skandinavien under utvandringen och jämfört dem med namnen på passagerarlistorna på amerikabåtarna.

– Det är svårt att mäta historiska värderingar, säger Anne-Sofie Beck Knudsen. Men det finns en hel del forskning inom psykologi och sociologi om namnbruk som jag använt mig av.

Denna forskning har visat att människor som ger sina barn ovanliga förnamn oftare har värderingar som betonar saker som oberoende och originalitet.

– Ju mer individualistiska värderingar man har, desto större är sannolikheten att man ger sina barn ovanliga namn, säger Anne-Sofie Beck Knudsen.

Dessa värderingar ärvs ofta sedan av barnen via uppfostran och prägling. 

I analysen framkom att personer med ovanliga förnamn var överrepresenterade i passagerarlistorna på Atlantfärjorna vid denna tid. Anne-Sofie Beck Knudsen har även konstaterat att detta inte beror på om utvandrarna kom från trakter med ovanliga namntraditioner eller att religion eller andra faktorer påverkade namngivningen. 

– De som utvandrade hade mer ovanliga förnamn är de som stannade kvar, säger hon. Det var individualisterna som utvandrade.

Ett annat resultat är att 1800-talets Skandinavien var mer kollektivistiskt än dagens. År 1880 hette till exempel 15 procent av alla pojkar i Sverige Johan och 12 procent av alla flickor Anna.

Anne-Sofie Beck Knudsen kan inte säga om detta samband mellan ovanligt förnamn och migration gäller ännu idag – men hon är på väg att undersöka detta i ett nytt forskningsprojekt.

– Men det är faktiskt svårare att säga något om detta idag. Migrationen till USA för över 100 år sedan var i princip oreglerad, säger hon. Idag påverkas migrationen av en mängd begränsningar, vilket styr urvalet på olika sätt. Så amerikamigrationen säger därför mer om de grundläggande psykologiska processerna. 

På grund av omfattningen så förändrades sannolikt kulturen i Skandinavien. Individualisterna lämnade landet i stora mängder.  

– Sverige skulle ha varit ett långt mer individualistiskt samhälle idag om dessa människor inte lämnade oss. För dessa värderingar är trögrörliga och förs vidare generation för generation, säger Anne-Sofie Beck Knudsen.

Dessa demografiska förändringar kan även ha fått politiska följder, i form av en starkare arbetarrörelse hemma i Sverige. Länder med stor utvandring till USA för över 100 år sedan – Italien, Tyskland, Irland och Sverige – har än idag betydligt större anslutningsgrad till facket jämfört med länder med liten utvandring, som Spanien, Frankrike och Italien. Det framgår av en vetenskaplig artikel i Ekonomisk debatt.

Detta samband är även tydligt på kommunal nivå i Sverige – kommuner med stor emigration till USA hade sedan en högre anslutningsgrad till arbetarrörelsen. Än idag har typiska emigrationsorter i Sverige väljare som röstar mer till vänster. Forskarna betonar att väljarbeteende kan bestå i generationer, och att en tänkbar delförklaring är att urvalet av migranter gjorde att sammansättningen i kommunerna förändrades. De tänker sig att emigranterna kan ha skiljt sig från befolkningen i stort i form av ideologi eller värderingar – ”en möjlighet är att mer liberala individer emigrerade”, vilket på sikt ökade proportionen med vänsteråsikter.

– Ja, en tänkbar delförklaring att personer med mer individualistiska värderingar lämnade Sverige, säger Erik Prawitz, som är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och författare till studien. 

– Men det finns även andra tänkbara förklaringar, säger han. Då kvarvarande individer i kommuner med etablerade migrationsnätverk hade större möjligheter än andra att utvandra, så kunde de sätta tryck på makthavare och ta risker. Exempelvis genom att delta i arbetarrörelse. Annars de kunde de ju alltid utvandra.

Idag är utlandssvenskarna – som kanske inte är en helt jämförbara med amerikafararna för över 100 år sedan – mer benägna att rösta mer höger än svenskar i Sverige. Det framgår av SOM-institutet vid Göteborgs universitet som häromåret undersökte de politiska sympatierna hos utlandssvenskarna. Moderaterna var deras största parti, med 36 procent av partisympatierna, medan Socialdemokraterna bara hade 15 procent. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: