Annons

vit mus i labyrint

På sikt hoppas forskarna att proteinet ska komma till nytta för människor. Precis som att Gpld1 verkar göra slöa möss skärpta utan motion är tanken att sjuka och svaga personer skulle kunna hålla hjärnan i trim med ett ”träningspiller”.

Bild: 
Getty Images

Musblod ger ledtråd till hur motion förbättrar minnet

Blodet från möss som motionerar kan förbättra korttidsminnet hos möss som sitter stilla, genom ett protein kallat Gpld1. Det visar amerikanska forskare som hoppas att fyndet i framtiden ska komma människor till nytta.

Annons

Publicerad:

2020-07-27

I studien från universitetet i Kalifornien visade forskarna först att gamla möss som fick motionera i sex veckor presterade bättre på minnestester och hade mer av flera olika proteiner i blodet än en grupp med jämnåriga, stillasittande kompisar.

Forskarna valde att fokusera på ett av proteinerna kallat Gpld1. De provade att ge en grupp inaktiva möss injektioner som designats för att på genetisk nivå öka mössens egna produktion av Gpld1 i levern och vidare ut i blodet.

Efter tre veckor fick mössen göra minnestester, där de också presterade mycket bättre än en stillasittande kontrollgrupp. Faktum är att mössen med en konstgjord ökning av Gpld presterade nästan lika bra som sina motionerande kompisar – utan att ha tränat.

Lars Olson är professor i neurobiologi vid Karolinska Institutet och har läst studien, publicerad i Science.

– Den är väldigt grundlig. Sammantaget verkar det som att Gpld1 är en viktig spelare men verkligen inte den enda, säger han, och tillägger att övriga proteiner i de motionerande mössens blod är värda att undersöka närmre.

Exakt hur Gpld1 påverkar hjärnan blir däremot en fråga för framtida studier. Mängden av proteinet ökar bara i blodet, inte hjärnan, och utövar sin positiva effekt via en ännu okänd omväg.

Forskarna vet heller inte om mekanismen fungerar likadant hos människor, även om de kunde visa att pensionärer som gick mer än 7100 steg om dagen hade högre halter av Gpld1 i blodet än de som motionerade mindre.

Alltjämt en mystisk mekanism

Att motion håller hjärnan frisk och skärpt är redan belagt, både hos människor och möss. Däremot vet man relativtlite om hur kopplingen ser ut. Ett viktigt steg för att lösa gåtan är att kunna sätta fingret på konkreta substanser att forska vidare på, som Gpld1.

På sikt hoppas forskarna att fyndet ska låta de med en sjuk eller gammal kropp ta del av motionens positiva effekter på hjärnan utan att träna, till exempel i form av ett piller. Lars Olson är både skeptisk och försiktigt optimistisk.

– Det är långt kvar, även om det är spännande och möjligt. En sådan här gedigen studie i Science kommer att uppmärksammas av massor av forskare. Det finns säkert de som redan nu sitter vid ritbordet och tänker ut experiment i förhållande till det här. Det ska man inte underskatta, och detta är en bra början på det sättet, säger han.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.