Annons

Mytisk helgedom hittad i Rom

I Forum Romanum, det antika hjärtat av Italiens huvudstad Rom, har en helgedom hittats som kan vara tillägnad stadens mytiske grundare Romulus.

Annons

Publicerad:

2020-04-16

Fyndet av en sarkofagliknande stenkista och en cylinderformad sten, kanske ett fundament till ett altare, har grävts fram i den äldsta delen av Forum Romanum. Just den delen av det jättelika tempel- och ruinområdet förknippas med en kult kring Romulus.

Enligt gammal tradition ska Romulus ha grundat Rom år 753 före Kristus, och senare dödat sin tvillingbror Remus. Från det året räknade romarna tiden – ab urbe condita, ”från stadens grundande” – jämte konsulernas och senare kejsarnas regeringsår.

Riktigt så gammal är inte den funna helgedomen, utan ett par hundra år yngre, från den så kallade Kungatiden 753–509 f Kr. Det är inte klarlagt om den grovt huggna stenkistan är en sarkofag eller om den är en kenotaf, en symbolisk grav.

Svensk arkeolog: Ett sensationellt fynd

– Hur man än tolkar det så är det ett sensationellt fynd! säger Henrik Gerding, arkeolog och lektor i antikens historia och samhällsliv vid Lunds universitet.

– Allt du hittar där är av exceptionellt värde, historiskt, arkeologiskt och symboliskt. Forum är fullspäckat av lämningar av olika slag genom tusen år, en nationalklenod.

Kammaren med stenkistan grävdes fram i kanten av den styrande senatens samlingslokal, Curia Julia. Där har utgrävningar pågått sedan 2008, då ett skyfall sköljde undan stora jordmassor och platsen behövde restaureras och förstärkas. I slutet av februari tillkännagavs fyndet av kammaren, som öppnades redan 1899 utan att man då förstod dess betydelse.

Kammaren med den troliga helgedomen ligger precis under trappan in i Curia Julia, som var senatens samlingsplats under republiken som ersattes av kejsardöme kring år 30 f Kr.

Bild: 
Parco archeologico del Colosseo​

Romulus ska enligt enligt myten ha dödats och stigit upp till himlen. Därför är det troligt att man gett honom en kenotaf, en skengrav, anser utgrävningsledaren Alfonsina Russo.

För teorin talar också närheten till Lapis Niger – ”svarta stenen” – ett monumentalt stenblock med ålderdomlig och svårtolkad inskription från 500-talet f Kr. Det är ungefär samtida med den nu öppnade kammaren.

Visar att Rom kan ha haft kungar

– Det som gör den extra intressant är att det nämns en ”rex” i inskriften, en kung. Det är det mest handfasta och samtida beviset på att Rom en gång haft kungar. Till det kommer en senare tradition som kopplar platsen till kung Romulus grav, säger Henrik Gerding.

Att kammaren placerats just där verkar vara för bra för att vara en slump, anser han.

– När kammaren byggdes låg inte kurian där den ligger i dag. Den revs, men sedan valde man möjligen att placera den så att ingången kom just ovanpå den här kammaren.

Curian och kammaren finns i det hörn av Forum som kallas Comitium, där fria män med rösträtt samlades för politiska möten. Curian var den politiska elitens samlingsplats och uppfördes enligt traditionen redan på kungatiden. Just i detta område har de äldsta fynden på Forum gjorts.

Henrik Gerding och kollegor från Lund undersöker sedan 2016 en annan del av Forum, i ett projekt kallat Det republikanska Forum Romanum.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.