Nej, strumporna förbättrar inte löpningen

Kompressionsstrumpor avsedda för träning har blivit populära bland löpare. Enligt reklamen ska strumporna förbättra prestationen, öka uthålligheten, ge bättre blodcirkulation, färre muskelskador och mindre ömma muskler.

Sophia Halldin Lindorsson, som är forskare vid Göteborgs universitet samt specialistläkare i ortopedi och jobbar med att utreda underbenssmärta, tyckte att det lät märkligt.

– Vi vet att tajta förband får trycket i underbenen att stiga. Och ökat tryck leder till minskad syresättning i musklerna, det talar för sämre prestation, säger hon.

Tillsammans med kollegor bestämde Sophia Halldin Lindorsson sig för att utreda saken i en vetenskaplig studie, en av fyra studier som ingår i hennes avhandling. 20 erfarna löpare fick springa en mil på löpband med kompressionsstrumpor samt en mil utan dessa strumpor. Under tiden mättes dels trycket, dels syresättningen i muskeln på framsida underben. Trycket inuti muskeln mättes genom en kateter och syresättningen via sensorer på huden.

– Vi såg att bara genom att ta på kompressionsstrumporna så sjönk syresättningen i muskeln och trycket inne i muskeln ökade kraftigt, säger Sophia Halldin Lindorsson.

Trycket i musklerna ökar när vi springer, hur mycket är individuellt. Under löpturen med kompressionsstrumpor låg syresättningen i genomsnitt 11 procent lägre och trycket i snitt 22 millimeter kvicksilver högre, jämfört med utan strumporna.

Tidigare studier som gjorts på området spretar något enligt Sophia Halldin Lindorsson. De flesta har dock kommit fram till samma sak: att kompressionsstrumpor knappast ger löpare några fördelar.

– När man har tittat på uthållighet och prestation har man inte sett några fördelar med kompressionsstrumpor. Några få studier visar att strumporna kanske kan ge fördelar, men då har man inte studerat effekterna under pågående löpning, som vi har gjort. Ingen annan har tittat på vad kompressionsstrumporna har för verkan på trycket i underbenen, säger Sophia Halldin Lindorsson.

Som ett sidospår undersöktes även strumpornas effekt på muskelskador. För att göra det togs blodprover på deltagarna före och efter löpturen och forskarna tittade efter skillnader i två markörer för muskelskada – myoglobin och kreatinkinas.

– Vi såg att muskelskademarkören myoglobin ökade mer vid löpning med kompressionsstrumpor än utan, men inte till skadliga nivåer. Vi såg inga skillnader i markören kreatinkinas. Det här har studerats tidigare och våra resultat stärker dessa rapporter.

Kompressionsstrumpor och klassiska stödstrumpor minskar dock risken för blodproppar.

– För det finns det goda belägg. Och de kan fungera bra för att slippa bli svullen. Jag använder dem själv på jobbet. Men de som använder dem för att de tror att de ska orka springa längre får ta sig en funderare, säger Sophia Halldin Lindorsson.

Att vissa får ont i underbenen när de tränar kan ibland bero på onormalt högt tryck i underbensmuskulaturen, så kallat kroniskt kompartmentsyndrom.

– Vi tror att det finns ett stort mörkertal drabbade. En del tror att det är normalt att ha ont i benen när man tränar, andra söker sig till vården men diagnosen missas eftersom man inte har några besvär i vila, säger Sophia Halldin Lindorsson.

Kompressionsstrumpor är troligen ingen lösning här heller.

– De ökar ju trycket ytterligare i underbenen, säger hon.

I Sophia Halldin Lindorssons avhandling ingår tre studier om detta kompartmentsyndrom. I en av dessa studier visar hon att en operation där man klyver bindvävshinnan som omger den drabbade muskelgruppen, kan vara en lösning.

– 143 av 144 patienter som genomgår operation får lägre tryck och över 80 procent får minskad smärta, säger hon.