Annons

Porträtt av de två nobelpristagarna: James P. Allison från USA (vänster) och Tasuku Honjo från Japan (höger).

Bild: 
Niklas Elmehed © Nobel Media AB 2018

Nobelpris för milstolpe inom cancerbehandling

Genom att lura immunförsvaret till att släppa på bromsen och ge full gas förbättras möjligheterna att bota aggressiva former av cancer. Två forskare som står bakom den banbrytande tekniken får dela på årets Nobelpris i fysiologi och medicin: James P. Allison (USA) och Tasuku Honjo (Japan).

Författare: 

Publicerad:

2018-10-01

De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt.

Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition, används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare gick att räddas. Det rör sig framförallt om patienter som drabbats av aggressiva former av malignt melanom, hudcancer, samt vissa former av lung- och njurcancer.

James P. Allison, som är professor vid Texas universitet, lyckades på 1990-talet bota cancer hos gnagare genom att inhibera CTL-4, en av immunförsvarets bromsmolekyler. År 2011 blev behandlingen tillåten vid vissa icke opererbara former av hudcancer. Vid ungefär samma tidpunkt började Tasuku Honjo, som är professor vid Kyotos universitet, kartlägga en annan bromsmolekyl som kallas PD-1 – och lyckades så småningom utveckla mediciner för att inaktivera den. De två nobelpristagarna arbetade alltså inom samma fält men oberoende av varandra. Numera är forskningresultaten sammanförda och det har skapat förutsättningarna får den banbrytande behandlingen av cancer, som nu belönats med Nobelpriset i fysiologi och medicin 2018.

– Det är jätteroligt att de här två forskarna får ta emot Nobelpriset. Det har utvecklat metoden och tagit den hela vägen från grundforskningen till kliniken, och det på en förvånansvärt kort tid, säger Gunilla Carlson Hedestam, professor i immunologi vid Karolinska institutet.

Mer om årets Nobelpris i fysiologi och medicin hittar du här

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 859 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej har man gjort någon test,provat Car-celler på Myelom ?
Läkaren avslutade i mars 2018 pga det inte finns någon tillgänglig medicin längre som hjälper.

Med tanke på att cancer är orsakad av mutation i någon gen låter det osannolikt att man med mindre än genteknik kan bota cancer.

Dock botas cancer ganska ofta numera.

Det beror väl på vad man menar med att bota.Att man numera kan förlänga livet rejält det håller jag med om men bot finns inte.Det är som herpesvirus att det kan blossa upp då och då för att sedan ligga still många år men någon definitiv bot finns inte.

Lägg till kommentar