Nobelpris för milstolpe inom cancerbehandling

De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt.

Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition, används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare gick att räddas. Det rör sig framförallt om patienter som drabbats av aggressiva former av malignt melanom, hudcancer, samt vissa former av lung- och njurcancer.

James P. Allison, som är professor vid Texas universitet, lyckades på 1990-talet bota cancer hos gnagare genom att inhibera CTL-4, en av immunförsvarets bromsmolekyler. År 2011 blev behandlingen tillåten vid vissa icke opererbara former av hudcancer. Vid ungefär samma tidpunkt började Tasuku Honjo, som är professor vid Kyotos universitet, kartlägga en annan bromsmolekyl som kallas PD-1 – och lyckades så småningom utveckla mediciner för att inaktivera den. De två nobelpristagarna arbetade alltså inom samma fält men oberoende av varandra. Numera är forskningresultaten sammanförda och det har skapat förutsättningarna får den banbrytande behandlingen av cancer, som nu belönats med Nobelpriset i fysiologi och medicin 2018.

– Det är jätteroligt att de här två forskarna får ta emot Nobelpriset. Det har utvecklat metoden och tagit den hela vägen från grundforskningen till kliniken, och det på en förvånansvärt kort tid, säger Gunilla Carlson Hedestam, professor i immunologi vid Karolinska institutet.

Mer om årets Nobelpris i fysiologi och medicin hittar du här