Den amerikanska rättsstaten är satt under en enorm press. Med lojalt stöd bland de republikanska ledamöterna i kongressen, som kontrolleras av det republikanska partiet, har president Donald Trump stort inflytande över den lagstiftande makten. Han kan även dra fördel av hur fördelningen av domare i den rättskipande makten ser ut.

– Maktfördelningssystemet i den amerikanska konstitutionen är väldigt tydligt, och historiskt har det funnits en förhandling mellan de olika grenarna i systemet om var makten ska ligga, säger Adam Hjorthén, lektor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Konstitutionen är skapad så att den lagstiftande, verkställande och rättskipande makten ska kontrollerar varandra. Till en början var presidentmakten inte särskild stark, utan grundlagsfäderna ansåg att den lagstiftande makten var den viktigaste grenen. Men med tiden, framför allt under 1900-talet, har presidentmakten successivt blivit större, säger Adam Hjorthén.

Donald Trumps ambition är att utöka presidentmakten än mer. Och hittills under sin andra mandatperiod har han mött väldigt lite politiskt motstånd.

– Tvärtom tycks vissa politiker i kongressen helt ha avsagt sig sin makt, säger Adam Hjorthén. 

Hos den rättskipande makten, eller Högsta domstolen, lutar sex av nio ledamöter åt Donald Trump. I juli 2024 gav Högsta domstolen honom åtalsimmunitet för de handlingar som han utförde som president under sin första mandatperiod, däribland hans agerande under stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Enligt James A. Robinson, som förra året mottog Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, är Högsta domstolens ledamöter rädda för presidenten.

– När Trumps verkställande lagar nu ska prövas av Högsta domstolen kommer domarna att vika sig för presidentadministration. Vi har sett det förr, när domstolen försökte stoppa Franklin D. Roosevelts reformprogram New deal 1937, säger James A. Robinson, som är professor i ekonomi och statskunskap vid universitet i Chicago.

– Han hotade då med att utöka antalet domare i Högsta domstolen för att få kontroll. De flesta minns att han inte fick politiskt stöd för det, men det många har glömt är att domstolen faktiskt vek ner sig. Nu har domstolen en konservativ majoritet och den kommer släppa fram flera av Trumps lagförslag.

James A. Robinson jämför Donald Trump med flera av Latinamerikas auktoritära ledare genom historien.

– Vi har sett det så många gånger, hur ledare i Latinamerika använder verkställande lagar för att runda den lagstiftande makten för att på så sätt utöka presidentmakten. Inom statskunskapen har det ofta påståtts att det inte skulle vara möjligt i USA, men det är precis vad Trump gör nu.

James A. Robinson jämför situationen i dagens USA med Argentina på 1940-talet. Det var då generallöjtnant Juan Perón kom till makten och efter elva år lämnade en sargad argentinska stat efter sig.

– Det är inget upplyftande exempel, jag vet. Argentinarna kämpar än i dag med konsekvenserna av detta.

Likt Donald Trump var Juan Perón en stark anhängare av protektionism och hans skattepolitik körde till slut Argentina i botten. Som jämförelse har den amerikanska skattepolitiken kraftigt försvagats de senaste 45 åren, enligt James A. Robinson.

Donald Trump gick till val på att kraftigt minska skatterna, men hur mycket mer kan skatterna minskas i USA, frågar sig James A. Robinson. Hur ska presidenten finansiera allt annat han har lovat?

Varken James A Robinson eller Adam Hjorthén tror att USA står inför en konstitutionell kris. För att en sådan kris ska uppstå krävs att Högsta domstolen bromsar Donald Trump och att han sedan vägrar följa domstolens beslut, men det mesta tyder på att domstolen kommer att stötta presidenten.

Ett viktigt test blir när konstitutionens 14:de tillägg ska prövas. Donald Trump vill att tillägget, som säger att alla som föds i USA har rätt till medborgarskap, ska rivas upp. Ger domarna honom rätt skulle det vara en kraftfull signal till stöd för en utvidgning av den verkställande makten.

– Men samtidigt, Trump hävdar själv att han har starkt stöd för det han gör, men det är inte riktigt sant. Hans majoritet i kongressen är väldigt liten. Han ett starkare stöd i opinionen än vid samma tidpunkt under hans första mandatperiod, men det är mycket svagare än någon annan president i modern tid, under samma period. Han utfärdar massor av verkställande lagar, vilket får honom att framstå som handlingskraftig, men det kan också ses som ett svaghetstecken, säger Adam Hjorthén.

Verkställande lagar är lätta att skriva, men de gäller bara federal byråkrati vilket är rätt begränsat och de kan lätt rivas upp av nästa president. Det är först med lagstiftning som förankras i kongressen som Donald Trump verkligen kan göra avtryck i människors liv, anser Adam Hjorthén.

– Han har inte ägnat någon energi åt att försöka få igenom meningsfull lagstiftning. En anledning är att republikanerna har en sådan liten majoritet i kongressen. Det kommer bli väldigt svårt. Och Trump kommer inte längre framstå som så kraftfull.

När kommer ett första sådant test?

– Dels vill de ganska snart sätta i gång arbetet med skattelagstiftningen som de vill uppdatera, dels ska den federala budgeten godkännas, inklusive skuldtaket, vilket kommer att bli en jättediskussion, säger Adam Hjorthén.

Enligt James A. Robinson kan finanspolitiken bli avgörande för hur länge Trump tillåts driva sin agenda. Han tror att den kommer leda till att det demokratiska partiet får majoritet i kongressen i mellanårsvalet 2027.

Finns det en rättsstat kvar att försvara då?

– Jag vet inte. Den amerikanska rättsstaten har aldrig varit satt under en sådan press som nu så en kollaps kan mycket väl vara det som gör att en förändring kan tvingas fram på annat sätt.