Nobels fredspris offentliggjort

FN:s World Food Programme, WFP, är världens största hjälporganisation för livsmedelsstöd, och når årligen ut till omkring 100 miljoner människor i 83 länder. Varje år distribuerar WFP omkring 15 miljarder livsmedelsransoner. Läs mer om årets pris här.

Att organisationen nu tilldelats Nobels fredspris beror till stor del på att de skalat upp och intensifierat sitt arbete under coronapandemin, då mattillgången kraftigt begränsats i bland annat Yemen, Kongo och Sydsudan.

– Under pandemin har WFP gått långt utöver vad man rimligen kan förvänta sig, säger Asle Toje, som forskar om utrikespolitik och är ledamot i kommittén för Nobels fredspris.

Sammantaget lider omkring 820 miljoner människor av hunger i världen, och hunger är även världens främsta dödsorsak. Hungertrenderna går dessutom åt fel håll, och det globala målet om att avskaffa hunger till 2030 ser i dagsläget inte ut att nås.

Konflikt och hunger bildar en ond cirkel

Hunger handlar inte bara om hälsa, utan är en central faktor för fred, vilket Nobelkommittén lade stor vikt vid i sitt beslut. Dels är konflikter en av de största faktorerna bakom hunger, som i sin tur kan orsaka konflikter genom att öka på spänningar.

Hunger används också som ett vapen i sig, exempelvis under konflikten i Sydsudan där FN konstaterat att lokalbefolkningens tillgång till mat använts som brickor i det militära spelet genom att medvetet förstöras. WFP var en av de stora drivande aktörerna bakom att FN år 2018 antog resolution #2417, som erkänner kopplingen mellan konflikt och hunger samt fördömer användandet av hunger som ett vapen.

Vill uppmuntra fler att donera pengar

I dag drivs WFP av donationer från omkring 60 regeringar samt ett antal företag, föreningar och individer.

– Tyvärr är WFP underfinansierat, och jag hoppas att årets fredspris får fler länder att bidra med pengarna som behövs för att hjälpa världens allra mest sårbara. Priset bör även ses som en påminnelse om vikten av multilaterala samarbeten. Vi behöver fler organisationer som WFP i världen, säger Asle Toje.

Han drar paralleller till tidigare fredspriser, bland annat det som år 2018 gavs med anledning av arbetet mot sexuellt våld i krig, men även det allra första fredspriset år 1901. Då gick halva priset till Jean Henry Dunant, för arbetet med att grunda Röda Korset efter att ha bevittnat slaget vid Solferino 1859, där tusentals skadade soldater lämnades att dö en utdragen, plågsam död på slagfältet.

– Målet med att grunda Röda Korset var att göra krig mer humant, vilket är en av de stora traditionerna bakom Nobels fredspris och gör att årets prisutdelning passar väl in i fredsprisets historiska tradition, säger Asle Toje.