FN prisas för arbetet med att stilla hunger

FN:s World Food Programme, WFP, är världens största hjälporganisation för livsmedelsstöd. Varje år når den 100 miljoner människor i 83 länder och distribuerar omkring 15 miljarder livsmedelsransoner.

Att organisationen nu tilldelats Nobels fredspris beror till stor del på att de intensifierat sitt arbete under coronapandemin, då mattillgången kraftigt begränsats i bland annat Yemen, Kongo och Sydsudan.

– Jag blev jätteglad över att WFP får priset. Matosäkerhet skapar konsekvenser för flera generationer framåt, eftersom det påverkar lärande och hälsa för resten av livet, säger Matilda Baraibar, universitetslektor i ekonomisk historia, som forskar om mat och jordbruksglobalisering vid Stockholms universitet.

Sedan år 2015 ökar världshungern, efter att under lång tid ha minskat. I dag beräknas 820 miljoner människor lida av kronisk hunger och redan innan pandemin såg det ut som att det globala målet att utrota hunger till år 2030 inte kommer att nås.

Hunger är världens främsta dödsorsak och avsaknaden av hunger är en central förutsättning för fred, vilket kommittén för Nobels fredspris betonar i sitt beslut. Hunger är en riskfaktor för konflikter, samtidigt som konflikter är en av de största faktorerna bakom hunger.

– Just jordbruk är en väldigt speciell produktionsverksamhet där man är beroende av specifika platser samt tid och klimat, vilket gör matproduktion sårbar på många sätt. Dessutom är få länder och regioner självförsörjande i dag. Systemet bygger på fungerande marknader, logistiska transportsystem, och så vidare, sådant som är ganska lätt att slå sönder, säger Matilda Baraibar.

Hunger har i alla tider använts som ett vapen, så även i dag, exempelvis i Sydsudan, där källor till mat saboterats som brickor i det militära spelet. WFP var en av de drivande aktörerna bakom att FN år 2018 antog resolution #2417, som erkänner kopplingen mellan konflikt och hunger samt fördömer användandet av hunger som ett vapen.

Förutom att peka på vikten av globala samarbeten för att lösa globala problem betonade Nobelpriskommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen under presskonferensen att WFP:s fortsatta överlevnad är en fråga om ”hard cash”. WFP drivs av donationer från omkring 60 länder samt ett antal företag, föreningar och individer.

– Tyvärr är WFP underfinansierat, och jag hoppas att årets fredspris får fler länder att bidra, säger Asle Toje, som forskar om utrikespolitik och är ledamot i kommittén för Nobels fredspris.

WFP är också viktigt för andra organisationers hjälpverksamhet genom att de är generösa med sin infrastruktur.

– De lånar ut sina plan för transport av andras hjälparbetare och förnödenheter och de erbjuder lager i konfliktdrabbade områden, där utrustning och mat kan förvaras utan att plundras av någon part i konflikten.

Asle Toje drar historiska paralleller utifrån årets pris, både till 2018 års pris för arbetet mot sexuellt våld i krig och till det allra första fredspriset 1901, då halva priset gick till Jean Henry Dunant. Han grundande Röda korset efter att ha bevittnat slaget vid Solferino 1859, där tusentals skadade soldater lämnades för att dö en utdragen död på slagfältet.

– Målet med att grunda Röda korset var att göra krig mer humant, vilket är en av de stora traditionerna bakom Nobels fredspris och det gör att årets pristagare passar väl in i dess historiska tradition, säger Asle Toje.