Annons

Denis Mukwege och Nadia Murad.

Bild: 
Joel Saget, Mark Wilson

Kämpar mot sexuellt våld

2018 års fredspris delas av två personer som arbetar mot sexuellt våld i krig och gör stora insatser för att hjälpa offren.

Författare: 

Publicerad:

2018-12-27

Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och Nadia Murad, en yazidier från Irak som vittnat om hur hon fängslats som sexslav av Islamiska staten, får dela på Nobels fredspris ”för sitt arbete för att stoppa sexuellt våld som ett vapen i krig”.

– Ett mycket bra val, säger Stina Högbladh, som är forskningssamordnare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– Jag skulle säga att Denis Mukwege är en lågoddsare i detta sammanhang – hans namn har nämnts i många år.

Denis Mukwege är kirurg och chefsläkare i Kongo-Kinshasa, och specialiserad på gynekologi. Han har opererat många kvinnor som utsatts för ytterst brutala våldtäkter, vilket har varit en del i krigföringen. Tillsammans med sina kolleger har han behandlat tusentals våldtäktsoffer, både barn och vuxna.

Stina Högbladh tycker att det är viktigt att priset lyfter frågan om sexuellt våld.

– Sexuellt våld i konflikter är i regel underrapporterat, säger hon, men det är mycket vanligare än vad man kan tro – även om vi tror att det är vanligt.

I konflikterna i Kongo-Kinshasa har sexuellt våld systematiskt använts som vapen, men det är även mycket vanligt i länder där lag och ordning brutit ihop på grund av konflikter.

– Sexuella övergrepp förekommer sannolikt i alla konflikter, mer eller mindre, säger Stina Högbladh.

Nadia Murad tillfångatogs av Islamiska staten i Irak år 2014. Hon och hennes släkt är yazidier, en religiöst definierad etnisk grupp som lever i Mellanöstern och som talar kurdiska. De har ofta utsatts för förföljelser av sin muslimska omgivning. Sex av hennes bröder och hennes mamma mördades, och hon hölls sedan som sexslav i tre månader. Till sist lyckades hon fly och kom så småningom till Tyskland där hon bor i dag. Hon har skrivit boken Den sista flickan, om sin tid som fånge hos Islamiska staten och arbetar som människorättsaktivist och goodwillambassadör hos FN.

– Hon ger offren ett ansikte – det är både viktigt och modigt – och det sätter fokus på yazidiernas lidande under Islamiska staten, säger Stina Högbladh.

Frågan om sexuellt våld i samband med krig och konflikter har tagit allt mer plats i det allmänna medvetandet sedan 1990-talet, enligt Angela Muvumba Sellström. Hon är forskare i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet och specialiserad på sexuellt våld i konflikter.

– Då medförde konflikterna i Bosnien-Herzegovina och folkmordet i Rwanda att frågan om sexuellt våld i krig hamnade i fokus.

Sedan dess har man bättre förstått att sexuellt våld kan vara ett vapen i krig.

– Men det är inte självklart att detta vapen används, fortsätter Angela Muvumba Sellström. I vissa konflikter kontrolleras de väpnade styrkorna. Ofta handlar det om när man försöker befria ett land från diktatur eller kolonialism för att bygga ett nytt styre. Då har man inget intresse av att våldta kvinnorna. Vi såg det i många frihetsrörelser under kalla kriget –man ville inte stöta sig med befolkningen. Vill man bygga legitimitet så kan man inte våldta ett samhälles kvinnor i stor skala.

Men i etniska eller religiösa konflikter är detta vapen desto mer vanligt, då andra grupper ska förslavas eller terroriseras.

– Detta är ett sätt att slå sönder ett samhälle, då även männen förnedras genom våldtäkter av kvinnor och flickor. Vi såg detta i till exempel i Irak, där yazidierna förslavades och fördrevs av Islamiska staten, säger Angela Muvumba Sellström.

Är sexuellt våld i krig något nytt?

– Nej, knappast. Men vi vet inte mycket, för detta har man sällan talat om. Men frasen ”plundra och våldta” är gammal och säger nog mycket om hur krig har bedrivits. Och sådant har även till och med nämnts i Bibeln, säger Angela Muvumba Sellström.

I Gamla Testamentet omtalas till exempel att Mose sade till sina soldater att döda alla män i kriget mot midjaniterna. Sedan sade han: ”Döda nu alla barn av manligt kön, och döda alla kvinnor som har haft samlag med en man. Men de flickor som inte har legat med någon man skall ni låta leva och behålla för egen del.” Det handlade om 32 000 unga kvinnor och flickor som sparades för soldaterna att våldta, enligt Fjärde Mosebok, kapitel 31.

Finns det något som gör dig hoppfull?

– Ja, det är att det finns en ökad medvetenhet om frågan i dag, säger Angela Muvumba Sellström. Det har skett oerhört mycket de senaste decennierna, så jag är trots allt optimist. Världen håller på att få nya normer, och att Nobels fredspris handlar om detta är ett tydligt tecken i tiden.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: