Nu digitaliseras allt som tryckts i Sverige

Efterfrågan på digitalt material ökar från både forskning och allmänhet. Därför går Kungliga biblioteket, KB, och universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala ihop för att snabba på digitaliseringen av allt som tryckts i Sverige.

Allt finns inte samlat på KB, utan är utspritt på lärosäten landet runt. Alla arbetar på sitt sätt med att digitalisera materialet, i olika takt och med olika resurser. Men för att få verklig fart på arbetet och säkra en minsta gemensam kvalitet behövs samarbete, framhåller biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar.

– Arbete pågår på alla de här universiteten, där alla jobbar utifrån sina besökare och behov. Men det ger inte samma effekt som om man lägger ihop sina resurser. Det finns risk för dubbelarbete, att man gör på olika sätt med olika kvalitet, säger han.

Pengar för digitaliseringsprojektet saknas

Än finns varken pengarna eller någon konkret strategi för att klara projektet, men biblioteken vill ”sända ut en signal” till beslutsfattare och tänkbara finansiärer. Kungliga biblioteket har i dag inte ens något digitaliseringsuppdrag i sitt regleringsbrev från regeringen.

En projektgrupp ska bland annat diskutera hur skilda önskemål från forskarvärlden ska tillgodoses. Generellt är forskare och forskargrupper målinriktade, de söker enskilda digitala objekt som en karta eller ett dokument.

– Vi ser tydligt att forskningens intresse i dag går mot bearbetning av större datamängder. Då måste vi också bygga samlingar som är till nytta för stora forskargrupper. Något sådant tema har vi inte på KB i dag, men vi har börjat bygga ett datalabb som kan hantera det, säger Lars Ilshammar.

Vad ska digitaliseras först?

En viktig strategifråga är i vilken ordning materialet ska digitaliseras: Börja på 1400-talet och gå framåt, börja med det material som är i sämst skick eller utgå från forskningens behov? Tanken är i alla fall att börja med det som saknar upphovsrättsligt skydd, då inga avtal behöver slutas. Ett exempel är riksdagstrycket, som KB redan har digitaliserats.

En annan fråga är vilka digitala format som ska användas. Det är stor skillnad på kvalitet och lagringsbehov för till exempel högupplösta tiff-bilder för detaljstudier och komprimerade pdf-filer för överblick. Även e-pub-bilder, som används i dagens e-böcker, kan bli aktuellt.

Ytterligare en fråga är om det omfattande materialet ska bli åtkomligt via en redan existerande databas, som Litteraturbanken i Göteborg eller KB:s Regina, eller om en ny måste byggas.

KB digitaliserar dagstidningarna

En stor post är dagstidningarna, som sedan 2014 digitaliseras vid KB. Sannolikt har över 150 miljoner dagstidningssidor tryckts genom tiderna, gissar Lars Ilshammar. I dag är 25 miljoner digitaliserade, så bara att klara den delen kommer att ta lång tid.

När projektet kommer att bli klart, eller ens hur många sidor eller volymer allt som någonsin tryckts i Sverige upptar, vill Lars Ishammar inte ens försöka gissa.

– Det är som att plantera träd, vi planerar för nästa generation.