Forskare om autism och paracetamol: ”Inget samband över huvud taget”
I natt pekade USA:s president Donald Trump och hälsoministern Robert F Kennedy Jr ut paracetamol som förklaring till den ökade förekomsten av autismdiagnoser. Men vad säger forskningen om det?

Robert F Kennedy Jr, eller RFK som han kallas, och Donald Trump på presskonferensen i Vita huset 22 september 2025.
Bild: Andrew Harnik / Getty images
Den här artikeln uppdaterades 23 september kl 7.48.
Natten till måndagen höll Donald Trump ett tal i en sportarena i den amerikanska delstaten Arizona för att hylla den mördade högeraktivisten Charlie Kirk. Under sitt 47 minuter långa tal nämnde han oväntat autism.
– Och i morgon kommer vi att ha ett av de största medicinska tillkännagivandena någonsin i vårt lands historia. Vi kommer att göra det tillsammans med Bobby [Robert F Kennedy Jr], oss själva och alla professionella. Jag tror att ni kommer att tycka att det är fantastiskt. Jag tror att vi har hittat ett svar på autism, sade Donald Trump.
Presskonferensen hölls i Vita huset natten till i dag svensk tid. I enlighet med förhandsspekulationer, bland annat i tidningen Wall Street Journal, påstods att förklaringen till att allt fler får en autismdiagnos är att mödrar under graviditeten tagit paracetamol, den verksamma substansen i smärtstillande läkemedel som Alvedon och Panodil.

Bild: Ulf Sirborn
Stor svensk studie motsäger koppling
Inför presskonferensen kontaktade F&F Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet. Han är långt ifrån övertygad och han hänvisar till en stor registerbaserad studie som gjordes i Sverige för två år sedan.
– Där tittade man på alla mödrar som tagit paracetamol under graviditeten, och senare utfall i form av autism. Och det fanns inget samband över huvud taget, säger han.
Vissa mindre studier har rapporterat ett samband, men Sven Bölte betraktar dem som brus snarare än ett belägg för att paracetamol skulle ha någon avgörande betydelse för Robert F Kennedy Jr:s spekulationer.
Fler efterfrågar diagnoser
Den amerikanske hälsoministern talar om en epidemi av autism. Sven Bölte ser ingen epidemi vad gäller autistiska symtom, men delar bilden av att fler får en diagnos.
Vad beror det på?
– Extremt många faktorer. En av dem är att en autismdiagnos inte längre är så stigmatiserande.
Dessutom har tolkningen av diagnoskriterierna blivit mer liberal, och fler efterfrågar en diagnos för att få tillgång till olika stödinsatser, enligt Sven Bölte. Han ser alltså en diagnosepidemi, inte en epidemi när det gäller själva tillståndet.
– I den allmänna befolkningen kan man säga att autismsymtom, eller drag, är konstanta.
En annan fråga som dök upp på presskonferensen i natt är en möjlig autismbehandling med leucovorin, ett läkemedel som använts mot skadliga beverkningar av vissa cancermediciner. Enligt Sven Bölte finns en teoretisk möjlighet att leucovorin kan ha en effekt för ett fåtal personer med autism som också har brist på folsyra, en form av B-vitamin.
– Men i den frågan finns nästan ingen forskning alls, säger han.