Annons

Nu ska järnålderns Uppåkra grävas ut

Vilka styrde centralplatsen Uppåkra utanför Lund? Och vilka styrde de över? Det hoppas arkeologer få svar på med tre års utgrävningar i den stora boplatsen från järnåldern.

Annons

Publicerad:

2021-12-20

Lunds föregångare Uppåkra existerade från åtminstone 100-talet före vår tideräkning till 900-talet efter. Under folkvandrings- och vendeltiden, cirka 375–750, var det Skånes viktigaste centralplats med samlad makt, handel och bosättning. Den är samtida med centralplatser som danska Tissø och Lejre, Järrestad i sydöstra Skåne, Västra Vång i Blekinge och Helgö i Mälaren – men Uppåkra var den mest långlivade.

Mats Roslund

Bild: 
Kennet Ruona

Grävningar har gjorts där sedan mitten av 1990-talet. Bland de mest uppmärksammade fynden finns ett kulthus på områdets högsta höjd. Intill har arkeologerna även hittat spår av en 40 meter lång hallbyggnad. Det är denna och ytan mellan den och kulthuset som ska grävas ut de närmaste åren.

Uppåkra som maktcentrum

Arkeologerna hoppas få svar på frågan när Uppåkra etablerades som maktcentrum. När hövdingahallen byggdes på 200-talet fanns sannolikt redan annan bebyggelse. Totalt har 4 000 kvadratmeter undersökts ytligt, nu ska cirka 550 nya kvadratmeter grävas ut.

– Vi kan gräva ut 2/3 av hallen, resten ligger under ett svinstall på en gård. Hallen och kulthuset var maktens respektive gudarnas boning. Där fick Uppåkras vanliga invånare inte gå in. De båda byggnaderna och ytan mellan var centrala för utövandet av ritualer, säger projektledaren Mats Roslund, professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet.

– Vi vill gräva djupare och se hur samhället förändrades från tidigaste järnåldern till vikingatid, och hur den politiska och religiösa makten växelverkade. Det är en unik möjlighet att studera förändringar i ekonomi, ritualer och social samvaro under hela järnåldern.

Under en turbulent period på 500-talet lades många gårdar öde och makten tog sig nya uttryck över hela Norden. De militära medlen stärktes och makten koncentrerades till färre platser. Härskarna hävdade att de härstammade från gudarna, de privatiserade den religiösa kulten och stängde den från allmän insyn. Till skillnad från andra platser överlevde Uppåkra detta skifte.

Dna-prov från jorden

Torbjörn Ahlström

Bild: 
Kennet Ruona

Forskarna har hittills inte hittat några spår efter de vulkanutbrott som påverkade hela jordens klimat med mörker och kyla på grund av askmoln i atmosfären. Inte heller av den pestepidemi som följde i Europa vid ungefär samma tidpunkt.

Förutom osteologisk analys av människo- och djurben och paleobotanisk analys av frön och pollen ska man också använda ny oprövad teknik, berättar Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet.

– Med klassisk dna-analys hoppas vi kunna se vilka zoonoser som fanns – sjukdomar som förs över mellan människa och djur – och se om smittors utveckling kan kopplas till klimatförändringar. Dessutom vill vi se på e-dna, där man tar fram all dna som finns i ett enkelt jordprov. Det har aldrig gjorts inom arkeologin tidigare. Vanligtvis skottas själva jorden bort när man gräver.

Med dna- och isotopanalys hoppas de också kunna se varifrån invånarna kom och eventuella släktskap. Kanske fanns det trälar där på vendeltiden.

– Det har tidigare gjorts 28 000 fynd i metall, det har till viss del förblindat oss. Nu vill vi lyfta fram den vanliga vardagen, de människor som har bott här, säger Mats Roslund.

Nya utgrävningar av Uppåkra

  • Det fyraåriga projektet startas 2022, med grävstart på hösten.
  • Forskarna har hittills fått 40 miljoner kronor: 20 miljoner från Tetra Laval, 10 miljoner från Crafoordska stiftelsen, 6 miljoner från LMK-stiftelsen och 3,3 miljoner från Thora Ohlssons stiftelse. Ytterligare 10 miljoner kronor behöver skjutas till.

Vikingens värld mycket äldre än du tror

Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som start på vikingatiden,

2020-09-24

Frön avslöjar forntida blomstergravar

Forntiden var allt annat än karg och torftig.

2020-05-07

Spår av romerska trädgårdsväxter

Skånska fröfynd av trädgårdsväxter visar på kontakter med romarriket för nästan 2 000 år sedan.

2015-09-10

Blot och gästabud vid Bråviken

Blot, offer och storslagna bjudningar hörde inte bara vikingatiden till.

2020-05-27

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.