Annons

En ren kan vandra upp till två mil per natt, och sedan tillbaka natten därpå – kunskap som renskötarna har fått tack vare gps.

Bild: 
Getty Images

Ny teknik gör renskötseln enklare

Gps-teknik har förenklat den traditionella renskötseln. En fördel är att tydligt kunna följa renarnas väg. Men det finns nackdelar också, som oro för att den traditionella kunskapen försvinner, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Annons

Publicerad:

2020-11-05

Med gps är det numera enkelt att följa renarnas väg över landskapen på digitala kartor. De traditionellt renskötande samebyarna har i huvudsak dragit nytta av den nya tekniken, enligt Kajsa Kuoljoks avhandling i etnologi vid Umeå universitet.

– Arbetet har förenklats, eftersom de kan följa renarna på ett nytt sätt. Även i diskussioner med tredje part har gps-kartor kunnat användas för att stärka samebyarnas argument, förklarar Kajsa Kuoljok.

Idag arbetar 51 samebyar i norra Sverige med traditionell renskötsel. Kajsa Koljouk har följt runt 15 renskötare i den största av dessa byar, Sirges sameby i Jokkmokk, under åren 2015 till 2019 och genomfört både intervjuer och observationer. I sin avhandling visar hon på olika aspekter av gps-användandet inom rennäringen.

En är att renskötarna har lättare att lokalisera djuren om något behöver åtgärdas. Renarna blir synliga även under det mörka vinterhalvåret. Eftersom varje ren har en egen gps-sändare på ett band runt halsen kan varje familj följa sin egen ren via en app. Det har stärkt kontakten med djuret.

Gps:en sitter som ett band runt halsen på renarna.

Renarna kan vandra två mil på en natt

Enligt Kajsa Kuoljok kan den nya informationen om hur renarna rör sig både bekräfta den gamla traditionella kunskapen, men också ge nya insikter.

– Något som renskötarna inte visste var att renar kan röra sig så långt som två mil på en natt. Sedan går de tillbaka två mil igen natten efter, och kan vara på samma plats som tidigare. Den rörelsen kunde inte renskötarna se tidigare.

Förutsättningarna för renskötseln har ändrats mycket de senaste åren. Dels har människan påverkat landskapet genom avverkning av skog och byggandet av nya dammar och vägar. Dels har förändringar i klimatet bidragit till att renarnas vanor ändrats. Hastiga väderombyten med regn och tö på vintern gör att betet närmast backen, laven, fryser under ett istäcke.

– Renen, som luktar till sig var maten finns, känner inte någonting utan börjar vandra i jakt på bättre betesområden. Då skingras hjorden som man försöker hålla ihop för att bevaka och skydda.

Allt detta ställer nya krav på renskötarna, vilka den nya tekniken delvis kan möta.

– De äldre märker att deras traditionella kunskap om landskapet inte längre räcker till.

Tekniken klarar inte det kalla klimatet

Men det finns även svårigheter när ny teknik används parallellt med traditionell kunskap, visar Kajsa Kuoljoks studie. Dålig mobiltäckning är ett problem, ett annat är det hårda och kalla vädret som inte all teknik klarar. Andra svårigheter är de känslomässiga och etiska. Det kan handla om att renskötarna är rädda för att tekniken stör djuret och påverkar deras lokalsinne.

– De uttrycker även oro för att obehöriga ska kunna övervaka dem. De äldre är också rädda för att yngre inte lär sig grunderna i den traditionella renskötseln, utan tar genvägar med hjälp av den nya tekniken.

Finns det grund för den rädslan, att den traditionella kunskapen dör ut?

– Nej, inte som jag ser det. De är jättenoga med att föra kunskapen vidare, och tekniken fungera inte alltid och därför finns det fortfarande ett stort behov av den traditionella kunskapen.

En etisk fråga som renskötarna ställer är hur mycket renen egentligen ska kontrolleras av människan.

– Respekten för djuret är jätteviktigt. Några tycker att man går över en gräns genom gps-bevakning.

Drönare nytt verktyg i renskötseln

Kajsa Kuoljok är själv same från Jokkmokk, vilket hon upplever mest har gett fördelar i forskningsarbetet. Dels har hon själv en insyn och kunskap, dels lättare tillgång till informanter. Samtidigt har den etiska hänsynen också behövt vara större, då hon är mån om att skydda sina källor.

Hon hoppas på fler forskningsprojekt om ny teknik i samebyarna, samtidigt som hon arbetar heltid på Áttje, Svenskt fjäll och samemuseum i Jokkmokk.

– Det storsatsas på drönare i området just nu, vilket kan minska användandet av både helikopter och snöskoter i renskötseln. Det blir bättre för miljön och kan även minska kostnaderna. Det är ett nytt område som jag gärna skulle vilja hugga in på.

Traditionell rennäring möter ny teknik

Bild: 
Lena Kuoljok Lind

Kajsa Kuoljok arbetar som etnolog på Ájtte, Svenskt fjäll- och
samemuseum. Hon har också studerat samiskt språk och historia, och bland
annat skrivit artiklar om biologisk mångfald i renarnas spår.
Forskningen som ligger till grund för avhandlingen är ett samarbete mellan Umeå universitet och Ájtte.

Kraftig minskning av vilda renar

Antalet renar på den arktiska tundran har minskat med drygt 50 procent under de senaste 20 åren.

2018-12-13

Samer hjälper klimatforskare

Det allt varmare klimatet orsakar stora problem för renskötseln i Lappland.

2017-02-06

Renar är bra för klimatet

Renarna betar ner fjällvegetationen så att dess förmåga att binda solvärme minskar.

2016-12-22

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.