Nytt hopp för pungdjävulen
Världens största köttätande pungdjur, den tasmanska djävulen, håller antagligen på att bli immun mot den smittsamma cancersjukdom som hotar att utrota arten.
Bild: Menna Jones
Den tasmanska djävulen är känd för sitt dåliga humör, högljudda läten samt för sin kraftiga stank. Tasmanska djävular biter ofta varandra i ansiktena och detta sprider en slags ansiktscancer. Smittade individer dör vanligtvis inom sex månader.
Sjukdomen upptäcktes i mitten av 90-talet och sedan dess har antalet individer minskat med 80 procent. Sårbarhetsanalyser indikerar att arten kan vara utdöd inom 20-30 år och att vissa lokala bestånd borde ha försvunnit redan nu, men så har inte skett. Ett internationellt forskarteam har undersökt varför.
Forskarna jämförde dna i vävnadsprover som samlats in före respektive efter det att sjukdomen hade spritts i lokala bestånd. De hittade två regioner i arvsmassan som hade förändrats kraftigt under de 4-6 generationer som passerat sedan sjukdomen nått bestånden.
Fem av sju gener i dessa regioner associeras med immunförsvar och cancerrisk hos människan och andra däggdjur. Forskarnas slutsats är att förändringarna utgör en evolutionär anpassning till sjukdomen, den tasmanska djävulen håller på att bli immun.
Smittsam cancer är mycket ovanligt och förekommer inte hos människor. Men hundar och vissa musslor kan drabbas.
