Annons

I stället för att betrakta serotoninsystemet som ”trasigt” vid en depression, kan det ses som hjärnans sätt att kompensera för stress.

Bild: 
Getty images

Nytt sätt att se på serotonin vid depression

Förändringar i serotoninhalterna kan vara en del i kroppens försvar mot depression, snarare än förklaringen till nedstämdheten. Det menar forskare vid Karolinska institutet.

Annons

Publicerad:

2021-05-28

Nästan var tredje person i Sverige beräknas drabbas av depression vid minst ett tillfälle under livet. En vanlig förklaring till sjukdomen är brist på signalämnet serotonin i hjärnan. Den behandling som oftast erbjuds är SSRI-läkemedel, som hjälper hjärnan att behålla sitt serotonin, se faktaruta.

Jonas Svensson är psykiater och forskare vid Karolinska institutet, där han intresserat sig för om serotoninsystemet är mer dynamiskt än man trott.

– I mer än 50 år har vi kopplat serotonin till depression. Men är depression kopplat till en medfödd skillnad i serotoninsystemet eller sker det en förändring under depressionen?

Jonas Svensson är psykiater och forskare i Johan Lundbergs forskargrupp vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Bild: 
Lou Almskog

Avbildade hjärnan före och efter behandling

I hjärnan finns ett transportprotein som normalt tar upp serotoninet från kopplingen mellan nervcellerna där det verkar, och återför det in i cellen. Tidigare studier har visat att deprimerade har färre av dessa transportproteiner än friska. Det är överraskande eftersom en mindre mängd transportörer snarare borde innebära att hjärnan får ökad tillgång till serotonin.

– Därför ville vi studera transportproteiner hos deprimerade patienter under behandling, säger Jonas Svensson.

I en studie som Jonas Svensson och hans kolleger har publicerat i Translational Psychiatry avbildade de hjärnorna hos 17 deprimerade patienter före och efter tolv veckors kognitiv beteendeterapi. Under kbt-behandlingen fick patienterna skatta sina depressionssymtom varje vecka och 13 av 17 mådde markant bättre. Bilderna av patienternas hjärnor visar att mängden transportproteiner hade ökat med i genomsnitt 10 procent under behandlingen. 

– Vi ser att det finns en dynamik vad gäller mängden transportproteiner vid depression – att det inte handlar om ett statiskt tillstånd, säger Jonas Svensson.

Kan serotonin ha en skyddande roll?

En möjlig tolkning är enligt Jonas Svensson att serotoninsystemet inte orsakar depression utan snarare är en del av hjärnans försvarsmekanism mot stress.

– I stället för att betrakta serotoninsystemet som ”trasigt” och att det behöver lagas med läkemedel, kan det ses som hjärnans sätt att kompensera för stress, som ju en depression kan sägas innebära.

Här syns en medelbild för de patienter som ingick studien. PET1 är tagen innan kbt-behandling, och PET2 efter. Skalan BPND ”bindingspotential”, speglar koncentrationen av serotonintransportör. Blått = lite transportör och rött = mycket transportör.

Bild: 
Jonas Svensson

Han menar att det utvecklingsbiologiskt kan ha varit värdefullt att i en trygg miljö vara vaksam och reagera på små avvikelser. Vid ett stort stresspåslag däremot, är det bättre att ”känselspröten dras in” för att fokusera på vad som är livsviktigt. Med en sådan förklaring skulle serotonintranportören kunna justeras ner för att öka stresstoleransen och därmed minska risken för depression. När den akuta stressen lägger sig, återgår serotoninsystemet till den individuella basnivån.

– Att vissa lättare drabbas av depression skulle kunna vara ett uttryck för att de har en medfödd sämre förmåga att reglera sin stresskänslighet, säger Jonas Svensson.

Han understryker att det sistnämna är en spekulation och att resultaten från studien inte kan belägga denna teori – här krävs mer forskning. Själv kommer han att fortsätta studera serotonintransportören vid Köpenhamns universitet, där det finns en stor databas med bilder av patienters hjärnor.

– Här vill vi i ett större material se hur mängden transportör ser ut hos personer som innan avbildningen varit med om dokumenterad stress av något slag, säger Jonas Svensson.

Serotonin vid depression

• Det är inte känt varför depression uppstår, men en vanlig teori är att det finns en koppling till låga nivåer av signalämnet serotonin.

• Hjärnans nervceller kommunicerar via så kallade synapser, bland annat med hjälp av olika signalämnen. Signalämnena frisätts från en nervcell och binder till mottagare på en annan nervcell.

• För att avbryta signalen finns ett protein som plockar upp serotonin från synapsen, tillbaka in i nervcellen. Proteinet kallas serotonintransportören.

• Den vanligaste gruppen av antidepressiva läkemedel kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI. Dessa verkar genom att blockera serotonintransportören och på så sätt minska återupptaget av serotonin från synapserna.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.