Ökande tillitsklyftor i Sverige
Även om Sverige präglas av en mycket hög mellanmänsklig tillit så har växande grupper, uppåt en tredjedel av befolkningen, en sjunkande tillit.
Unga (16–29 år), lågutbildade, arbetare och invandrare från länder utanför Norden litar i lägre grad på sina medmänniskor än andra. I dessa grupper är andelen högtillitare 45 procent, det vill säga långt under snittet på 56 procent. Även socialt utsatta personer och människor med dålig hälsa har klart lägre tillit. I flera av dessa grupper har tilliten sjunkit sedan 1990-talet.
Det framgår av ett kapitel i SOM-institutets årliga forskarantologi där statsvetarna Sören Holmberg och Bo Rothstein vid Göteborgs universitet analyserar utvecklingen av tillit i Sverige. De konstaterar att även om nivån av tillit är fortsatt hög, så utmanas detta av att allt fler har betydligt lägre mellanmänsklig tillit.
En annan sådan grupp som sticker ut är Sverigedemokraternas sympatisörer, som även de uppger en klart lägre tillit än andra.
Att tilliten varierar har varit känt länge – allra mest tillit har friska högutbildade tjänstemän i övre medelåldern (50–65 år) i storstäderna. Men de grupper som nu har klart lägre tillit utgör uppåt en tredjedel av valmanskåren. ”Det är en alldeles för stor minoritet för att vi skall kunna säga att allt är gott och väl med den mellanmänskliga tilliten i Sverige”, skriver forskarna.
Det är dock för tidigt att dra några entydiga slutsatser av dessa förändringar. Men, skriver de, ”när en lavin går, börjar den först röra på sig mycket långsamt, därför är SOM-institutets tillitsmätningar viktiga att följa framöver.”
– Dessa klyftor i tillit är inte av godo för den sociala sammanhållningen, säger Bo Rothstein. De kan motverkas om man minskar ojämlikheten i samhället, genom till exempel arbetsmarknadspolitik och bättre skolor.
Kommer trenden att vända, tror du?
– Jag är inte optimistisk i detta avseende, nej, säger han.
Tillit – att lita på sina medmänniskor – är samhällets kitt. Ett samhälle med hög tillit fungerar bra. Transaktioner går snabbare och smidigare och avtal följs. Det behövs färre advokater och poliser. Samhällen med hög tillit har även i regel låg korruption och en stabil demokrati.
Men det finns stora variationer i tillit mellan olika grupper och delar av världen. I Köpenhamnsregionen uppger 80 procent att de litar på sina medmänniskor – i en region av Slovakien är siffran 8 procent.
