Omstritt gentest ledde till världsunik graviditet

Ett embryo som bedömts ha låg risk för sjukdomar som cancer och diabetes har för första gången valts ut och resulterat i en graviditet genom provrörsbefruktning.

Företaget bakom projektet, Genomic Prediction, har inte berättat exakt vilka sjukdomar de testat för, bara att sjukdomarna är polygena, skriver New Scientist.

Det innebär att de inte orsakas av en enda gen, utan en komplex kombination av flera. Till den gruppen hör exempelvis bröstcancer, diabetes typ 1 och 2, och vissa hjärt- och kärlsjukdomar.

Magnus Lundgren som forskar om organismbiologi på Uppsala universitet är positiv till själva principen, men med vissa reservationer.

– Det kommer inte handla om att förhindra sjukdomar, utan till olika grad minska risken. Och Genomic Predictions förmåga att bedöma vilken sorts riskförändring man får, den är nog rätt skakig, säger han.

Förbjudet i Sverige

Att ha anlag för cancer innebär helt enkelt inte att man med säkerhet kommer att drabbas. Resultatet från en polygen riskbedömning talar bara om en ökad eller minskad sannolikhet på några få procent, enligt Magnus Lundgren.

Det finns även risk att den genuppsättning man väljer ut dessutom för med sig oförutsedda egenskaper på köpet, eftersom så många gener är inblandade. Risken att få en polygen sjukdom handlar dessutom om fler faktorer än bara de genetiska.

– Framför allt livsstilsfaktorer som med stor sannolikhet har mycket större påverkan, säger Magnus Lundgren.

I Sverige är metoden förbjuden. Här får man bara gentesta embryon för monogena sjukdomar, sådana som kan härledas till en enda gen, om någon av föräldrarna är bärare. Monogena sjukdomar kan diagnosticeras med nära hundra procents säkerhet. Vissa av dem är dödliga.

Ställer man diagnosen innan embryot implanteras slipper kvinnan genomgå en abort om hon vill avsluta graviditeten. Med en tidig diagnos kan även en fullbordad graviditet där spädbarnet avlider efter födseln undvikas helt och hållet.

Embryon kan IQ-testas i framtiden

Om polygena tester börjar användas i större omfattning kommer troligtvis forskare successivt lyckas förbättra deras precision.

Frågan många ställer sig är vad tekniken kan komma att användas till i framtiden. Det är exempelvis teoretiskt möjligt att bedöma sannolikhet för andra polygena drag än just sjukdomsrisk, som IQ, hårfärg, eller längd.

– Jag och många andra som forskar på detta vill att tekniken bara ska användas i starkt medicinskt motiverade fall. Men det innebär ju inte att det kommer förbli så när tekniken väl finns. Det är dags att börja tänka på reglering och ha en diskussion kring detta, säger Magnus Lundgren.