P-piller kopplas till ökad risk för depression

I kombinerade p-piller finns två hormon – gestagen och östrogen – som påverkar kroppen så att man i princip inte kan bli gravid. Men samtidigt som p-pillren har bra effekt om man tar dem på rätt sätt, väljer en del att sluta med dem på grund av upplevda biverkningar.

– Ett av de vanligaste symtomen som kvinnor rapporterar vid kombinerade p-piller är påverkan på humöret, säger Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Flera tidigare studier, publicerade i bland annat Jama Psychiatry och The Journal of Child Psychology and Psychiatry, har kunnat visa på kopplingar mellan p-piller och depression hos tonåringar. Andra studier har tvärtom inte kunnat påvisa det.

En omfattande studie från Uppsala universitet visar nu återigen på att sambandet mellan p-piller och depression finns – både hos tonåringar och vuxna.

– Vi ser framför allt en ökad risk i början av användningen – och risken är störst bland tonåringar. Vid fortsatt användning – och det är viktigt att betona – ser vi inte någon ökad risk varken hos tonåringar eller vuxna, säger Therese Johansson.

Studien bygger på 250 000 brittiska kvinnor ur UK Biobank. Var femte kvinna i studien uppgav att de aldrig använt p-piller och dessa utgör kontrollgrupp. Datan samlades in mellan 2006 och 2010 då kvinnorna var mellan 37 och 71 år gamla.

Risken att få en depressionsdiagnos inom två år från påbörjad p-pilleranvändning var, enligt studien, 73 procent högre bland p-pilleranvändarna jämfört med kontrollgruppen. Även om det låter mycket är det få som faktiskt drabbas, påpekar Therese Johansson.

– Det var totalt 696 som fick en depression de första två åren. Det är en subgrupp som känner av symtom, majoriteten tolererar p-piller väl, säger Therese Johansson.

Majoriteten av kvinnorna började med p-piller på 1970-talet och tidigt 1980-tal. Den typ av p-piller som undersöktes, andra generationens kombinerade p-piller, förekommer än i dag men dosen östrogen är lägre – och det konstgjorda hormonet gestagen har bytts ut till andra typer.

Kvinnorna i studien fick svara på om de kunde minnas att de upplevt depressiva symtom någon gång inom en tvåårsperiod efter att de började med p-piller. Bland dem som började använda p-piller som tonåringar uppgav 130 procent fler än kontrollgruppen att de haft depressiva symptom under perioden. För dem som var över 20 år när de började med p-piller var motsvarande siffra 92 procent.

Helena Kopp Kallner är lektor och docent vid Karolinska institutet och har läst studien.

– Den visar det man har sett tidigare: Det finns kvinnor som inte mår bra av att gå på p-piller och dessa måste vi upptäcka, säger hon.

Progesteron är ett hormon som ökar vid ägglossning för att sedan minska fram till mensen. Forskarna tror att pms, premenstruellt syndrom, kan kopplas till progesteron. Gestagen, som används i p-piller, är konstgjort progesteron.

– Vi vet att progesteron påverkar hjärnan och har man en känslighet för att må dåligt vid pms – så kan man antingen må bättre av gestagen eller sämre, säger Helena Kopp Kallner.

Uppsala-studien har sina finesser, menar Helena Kopp Kallner, till exempel att man kontrollerade för depression i familjen. Men hon ogillar Uppsalaforskarnas kontrollgrupp som består av kvinnor som aldrig använt p-piller.

– Det finns en risk att de har sexdebuterat sent, eller sticker ut på andra sätt. Vi vet att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och tidig sexdebut. Det är sannolikt ingen normal kontrollgrupp, säger hon.

I fjol var Helena Kopp Kallner medförfattare till en studie som visade att risken för depression var fem gånger högre hos kvinnor med adhd som fick kombinerade p-piller, jämfört med kvinnor utan adhd som inte använde piller – samt sex gånger högre jämfört med kvinnor utan adhd som använde p-piller. 

– Personer med adhd ska vara särskilt uppmärksamma på dåligt mående. Man ska inte sluta tvärt utan söka barnmorska för rådgivning. Men om man börjar med p-piller och börjar må dåligt efter ett halvår kan man inte skylla på p-pillret. Måendet påverkas omgående, säger hon.

I Uppsalastudien såg forskarna dock att de som började med p-piller som tonåringar hade en marginell fortsatt ökad frekvens för depression även efter att de slutade med pillren.

Helena Kopp Kallner har svårt att se att det finns ett kausalt samband.

– Här handlar det snarare om att gruppen kvinnor som använder p-piller kan ha en något ökad känslighet för depression jämfört med kontrollgruppen, säger hon.