Årets tidskrift populärpress 2025

”Platon-förbud är en ideal illustration av USA:s absurda ingrepp i akademin”

David Brax

Censuren av den svenske filosofiprofessorn Martin Petersons undervisning om Platon i Texas är så absurd att den förhoppningsvis blir en vändpunkt i de amerikanska ingreppen mot den akademiska friheten, skriver utredaren David Brax.

Symposium Platon

Ett sällskap samlat i samtal. Målningen Symposium (1869) av Anselm Feuerbach bygger på Platons Gästabudet, en dialog som blivit föremål för censur i USA.
Bild: Anselm Feuerbach, Public domain, via Wikimedia Commons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Den sjätte januari rapporterade filosofsajten Daily Nous en uppseendeväckande nyhet: den svenske filosofiprofessorn Martin Peterson vid universitetet Texas A&M hade beordrats att genomföra ändringar i upplägget till sin kurs ”Samtida moraliska problem”. Bland annat krävde fakultetsledningen att han skulle ta bort den text av Platon (ja, ni läste rätt) som inkluderar så kallad ras- och genusideologi. Vad som åsyftas är partier ur dialogen Gästabudet (även känd som Symposium) där två karaktärer ger olika berättelser om kärlekens natur och om könens ursprung.

Texas A&M har sedan en tid tillbaka en ny policy för att hålla sig i linje med Trump-administrationens direktiv på området. Ingen undervisning tillåts förorda ”ras- eller genusideologi” eller ämnen som berör sexuell läggning eller könsidentitet. Visst utrymme för dispens finns om läraren ansökt och förklarat varför dessa frågor är nödvändiga för undervisningen. Sådan dispens kan dock bara sökas för valbara kurser men inte för obligatoriska kurser som den aktuella. I ett anmärkningsvärt förtydligande förklarar universitetets styrelse att policyn innebär att dessa ämnen inte får beröras alls i obligatoriska kurser. Det tycks alltså som att riktlinjerna inte ens tillåter att ”genusideologi” kritiseras inom ramen för en sådan kurs. Det kan liknas vid att göra det olagligt att ens diskutera avkriminalisering av ett beteende, eftersom det skulle kunna tolkas som en uppmaning till att bryta mot lagen.

Blir ingen rättslig fråga

Universitetet gav Martin Peterson en arbetsdag på sig att välja mellan att ta bort de förargliga kursmomenten eller att låta sig omplaceras till en annan kurs. Han valde det förra, och har ersatt de censurerade delmomenten med föreläsningar om akademisk frihet och yttrandefrihet, där han ämnar ta upp vad som just inträffat. Det är ett smart och elegant sätt att hantera situationen, men är samtidigt problematiskt. Eftersom Martin Peterson väljer att ändra i kursen så blir händelsen inte en rättslig fråga. En jurist han pratat med menar att eftersom han inte har blivit straffad för att ha försvarat sin akademiska frihet, så finns det inte något fall att driva. Om man ger efter för ett hot upphör det tydligen att räknas som en inskränkning av friheten.

Fallet är en ideal illustration av absurditeten och urskiljningslösheten i de amerikanska ingreppen på högre utbildning. Protester har redan börjat strömma in från organisationer som PEN, FIRE och AAUP. Martin Peterson har själv påpekat att ingreppet är oförenligt med den akademiska friheten, samt att hans undervisning inte förordar någon särskild ideologi utan lär studenter att tänka kritiskt kring en rad aktuella moraliska problem. Hans arbete är helt frikopplat från den typ av aktivism och teoribildning som under det senaste årtiondet varit den huvudsakliga måltavlan för politiskt konservativt missnöje, och befinner sig långt från kulturkriget.  

Kan skapa motreaktion

Förhoppningsvis är det här därför ett fall som universitetsvärldens representanter, som sällan är överens om mycket, skulle kunna nå bred enighet om. Man kan också hoppas att principerna för den enigheten sprider sig till att täcka alla andra fall av påverkan, indragna forskningsmedel, och avskedade akademiker som inträffat i USA under det senaste året, även när den drabbar personer vars arbete kan uppfattas som mer kontroversiellt.  

Redan från dag ett av sin nuvarande mandatperiod slog president Donald Trump fast att genusideologier skulle försvinna från alla offentligt finansierade sammanhang, och likabehandlingsarbete förklarades olagligt. Utvecklingen började med ett avgörande från USA:s högst domstol som bedömde att kvotering är en form av diskriminering, vilket av administrationen tolkades som fritt fram att förklara alla former av likabehandlingsarbete olagliga, och att dess teoretiska överbyggnad måste motarbetas. Nu har det resulterat i att vissa ämnen inte ens får behandlas i en kritisk kontext.

Ett symposium – som Platons Gästabudet – är till sin natur en diskussion där olika synpunkter kan presenteras, diskuteras och argumenteras för och emot. Det är en essentiell del av en levande akademisk miljö. Vilken slags filosofiinstitution värd namnet kan förbjuda en diskussion om vad som kan betraktas som detta formats urtext?

David Brax

David Brax
Bild: Paulina Westerlind

  • Doktor i praktisk filosofi.
  • Utredare vid Nationella Sekretariatet för Genusforskning vid Göteborgs universitet.
  • Skriver krönikor i Curie och bidrar återkommande med texter till Svensk Filosofi.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Text David Brax
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor